Herr talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna. Jag vill också framföra att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har ett särskilt yttrande under punkt 1, Nedrustning.
Herr talman! Under kalla kriget fanns det närmare 70 000 kärnvapen i världen. I dag finns runt 14 000. Det har skett förändringar sedan NPT infördes för 50 år sedan, och det har sannolikt förhindrat liknande katastrofer som Hiroshima och Nagasaki. Kärnvapen är vår tids största utmaning, och Sveriges regering och riksdag är eniga om att vi alla vill ha en kärnvapenfri värld. Allt annat vore ansvarslöst, inte minst visavi dem som växer upp i dag och ska bli morgondagens beslutsfattare.
Det åvilar ett stort ansvar hos kärnvapenmakterna att i alla lägen respektera NPT men också ha politiskt mod med en fredlig värld som mål och att agera ansvarsfullt, klarsynt och visionärt för att minska antalet kärnvapen och så småningom medverka till att uppnå en kärnvapenfri värld. Jag återkommer strax till detta.
Men nedrustning handlar inte bara om kärnvapen. Det cirkulerar 1 miljard små och lätta vapen runt om i världen. År 2018 dödades 600 000 människor av dödligt våld och 223 000 med små och lätta vapen. Enligt Oxfam är kostnaden för dödligt våld i Afrika 18 miljarder dollar. Det är horribla siffror. Bara som en icke-vetenskaplig jämförelse kan jag säga att ca 300 000 människor i världen dör av influensan och att 310 000 barn runt om i världen dör på grund av bristen på tillgång till rent vatten. Det är stora och omfattande siffror det handlar om när det gäller det dödliga våldet. Vi kanske också kan nämna att 7 200 människor dödas eller skadas årligen av kvarlämnade minor. Hälften av alla civila som drabbas av minor är barn. Minor hindrar samhällen som varit i konflikt att byggas upp igen, men framför allt skapar de ohyggligt lidande för dem som lemlästas på grund av skadorna.
Herr talman! Sveriges regering har tydligt deklarerat Sveriges stöd för inrättandet av en zon fri från kärnvapen och andra massförstörelsevapen, inklusive deras bärare, i Mellanöstern i linje med resolutionen från 1995 och slutdokumentet från 2010 års konferens för översyn av icke-spridningsfördraget. Men det är också viktigt att EU fortsatt håller fast vid JCPOA med Iran när USA valt att lämna avtalet. Det är verkligen otroligt märkligt att president Trump valde den vägen; president Obama lyckades skapa ett visst hopp i regionen tack vare EU:s och USA:s goda samarbete vid formandet av avtalet med Iran.
Ett område som kanske inte nämns så ofta men som både är och kommer att vara viktigt för Sveriges och Nordens säkerhet är Arktis. Jag tackar Håkan Svenneling för att han nämnde det. När klimatförändringarna och issmältningen fortsätter kommer stormakterna att göra sitt yttersta för att finna geopolitiska land- och vattenvinningar i Arktisområdet. Därför är det viktigt att Sverige står upp för minskad militär upptrappning och eskalering i Arktisområdet. Men det handlar också om andra insatser från Sverige och Norden, till exempel att säkerställa säkra handelsvägar och en bra kommunikationskontroll över området. Arktis är viktigt för Sverige och Norden. Det handlar naturligtvis också om att främja klimatet och se till att ursprungsbefolkningen har goda, fina och värdefulla livsbetingelser.
Herr talman! I en tid då Ryssland och USA står långt ifrån varandra avseende kärnvapennedrustning och Kina som kärnvapenmakt agerar för att vinna geopolitisk och ekonomisk makt i världen är det viktigt att vi i Sverige står upp för en kärnvapenfri värld. Regeringens mål är en kärnvapenfri värld. Detta är en del i en lång svensk tradition som bygger på ett brett och djupt politiskt engagemang, diplomati och stark teknisk expertis.
Sverige är sannolikt det land i världen som just nu gör mest för kärnvapennedrustning. Sedan 2014 har vi bland annat återupprättat Folkrätts- och nedrustningsdelegationen, tillsatt en ambassadör för kärnvapennedrustning och varit ordförande i Haagkoden mot spridning av ballistiska missiler. Vi har också anslutit oss till det humanitära initiativet om kärnvapens katastrofala humanitära konsekvenser. Vi står bakom Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning, som följdes upp i Berlin i februari. Det är 16 länder som står bakom initiativet om att få kärnvapenmakterna att ta steg mot nedrustning vid årets konferens om icke-spridningsfördraget, NPT.
Vi har också varit starkt engagerade på Koreahalvön och för bevarandet av den kärntekniska överenskommelsen med Iran. Sverige är ordförande i IAEA. Vi inrättar nu ett kunskapscenter om kärnvapen och ser till att svensk kompetens stärks och kommer till nytta. Vi stöder ett sekretariat för kärnvapennedrustning inom FN.
FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen var en viktig signal i en farlig tid. Retoriken om kärnvapenanvändning skärps, kärnvapenstaterna moderniserar sina arsenaler och det sker en djupt oroväckande erodering av existerande rustningskontrollsavtal. Sverige röstade ja till konventionen år 2017, men angav i röstförklaringen att delar av dess innehåll var problematiskt och att man skulle utreda eventuellt undertecknande och ratificering.
I röstförklaringen pekade Sverige på ett antal problem med textens innehåll, bland annat att det saknades en tydlig definition av vad som omfattas av förbudet, att det saknades ändamålsenliga bestämmelser om verifikation av avtalets efterlevnad samt att konventionens koppling till icke-spridningsfördraget, NPT, och provstoppsavtalet, CTBT, var otydlig.
Herr talman! Regeringen valde att inte underteckna FN-konventionen mot kärnvapen i dess nuvarande form. Utöver problemen med texten fanns heller inte stöd i riksdagen för att ratificera konventionen, vilket är en förutsättning för att fatta större beslut om svensk säkerhetspolitik. Vi blir i Sverige observatörer till konventionen och håller dörren öppen för ett eventuellt framtida undertecknande.
Det finns för närvarande effektivare sätt att arbeta för en kärnvapenfri värld. Under rådande omständigheter bedömer regeringen att fokus på icke-spridningsfördraget NPT:s pågående översyn är det mest effektiva - och möjliga - sättet att verka för en kärnvapenfri värld. Kärnvapenkonventionen är ett historiskt viktigt initiativ för att förnya och fördjupa förhandlingarna om kärnvapennedrustning. Konventionen förbjuder utveckling, förvaring, transport och användning av kärnvapen samt hot om att sätta in sådana vapen. Det handlar om konkreta och nödvändiga steg som också ökar trycket på kärnvapenstaterna att nedrusta.
Herr talman! Kärnvapenkonventionen ska ses som ett viktigt komplement till redan existerande internationella ramverk och regimer om kärnvapen, inte som en ersättning. Sverige var ett av 123 länder som röstade för konventionen i FN:s generalförsamling 2017. Det gjordes med en röstförklaring som pekade på delar av konventionen som behövde besvaras eller kompletteras. I dag finns inte majoritet i riksdagen för en ratifikation. Socialdemokraternas och Miljöpartiets ambition är att arbeta för förtydliganden och kompletteringar som gör det möjligt för Sverige att ratificera konventionen.