Herr talman! Det är intressant med vem som har gjort vad, och vi kan nog leka den leken länge. Men faktum är att hårdast möjliga linje skapar en rad valmöjligheter, och det är också tydligt vad regeringen har gjort med de valmöjligheterna.
Vi ville i stället ha kravet att arbeta för att samla stöd för att terrorlista. Det hade varit ett tydligt skarpt krav. Som du är mycket väl medveten om, Markus Wiechel, är det som bestäms i EU-nämnden också det som gäller och det mandat som regeringen har i EU. Där och då i december hade vi kunnat göra skillnad.
Vi har inte slutat där, utan vi har fortsatt. Vi har beklagat att regeringen inte en enda gång har lyckats få upp Iran som en faktisk punkt på EU:s dagordning. Det har gjort att vi inte haft möjlighet att agera här i Sveriges riksdag, och då har vi försökt hitta de vägar som finns. En sådan var att vi socialdemokrater i utrikesutskottet krävde att utrikesministern skulle komma till utskottet för överläggning. Det var också det som gjorde att vi faktiskt fick framföra det besked till regeringen som kom i mars. Där blev det tydligt att utskottsmajoriteten sa att man verkar för en terrorlistning, och det är det första steget.
Yttrandet har nu återanvänts i betänkandet. Bland annat tillstyrker vi delvis en av era motioner. Även Centerpartiet och Socialdemokraterna har väckt motioner, men de har hamnat i EU-betänkandet. Frågan har lyfts upp i flera fall, och vi har gjort allt vi har kunnat för att driva på. Vi jobbade på i december, men ni stoppade förslaget. Sedan har vi försökt att hitta alla vägar som finns, men regeringen har behållit frågan på sitt bord och har inte agerat.