Fru talman! Betänkandet
Associationsrättsliga frågor
m.m.
omfattar elva motioner som handlar om bland annat nya företagsformer, könsfördelningen i bolagsstyrelser, lagen om ekonomiska föreningar, ytterligare lagstiftning om franchising, stiftelselagen och ett gemensamt näringsförbud i Europa. Jag börjar med att yrka avslag på samtliga motionsyrkanden.
Fru talman! Jag ska särskilt uppehålla mig vid fyra av motionerna som gäller dels frågan om könsfördelningen i bolagsstyrelser, dels en översyn av lagen om ekonomiska föreningar.
Jag börjar med lagen om ekonomiska föreningar. Den 1 januari 2006 trädde en ny aktiebolagslag i kraft. Den lagstiftningen föregicks av ett omfattande utrednings- och beredningsarbete. När det gäller lagen om ekonomiska föreningar har redan ett visst reformarbete inletts. Den 1 juli 2006 öppnades en möjlighet för ekonomiska föreningar att bedriva hela sin verksamhet i av föreningarna delägda företag.
Vidare har en promemoria om kontobaserat system för förlagsinsatser i syfte att underlätta kapitalförsörjningen för ekonomiska föreningar för närvarande avancerat så långt att den har skickats på remiss till Lagrådet.
Härutöver kan sägas att nu när arbetet med ny aktiebolagslag har avslutats så är arbetet inom Regeringskansliet inriktat på att under 2007 ta fram direktiv till en utredning om en allmän översyn av lagen om ekonomiska föreningar.
Mot bakgrund av det som jag nu har redovisat bör motionsyrkandet om ett omedelbart initiativ till översyn av lagen om ekonomiska föreningar avslås.
När det sedan gäller frågan om könsfördelningen i bolagsstyrelser kan jag till att börja med nämna att kvalitetsmässigt bra beslutsfattande innefattar att olika frågor blir belysta ur olika infallsvinklar. Däri ingår också kvinnliga respektive manliga aspekter i olika frågor. Mot den bakgrunden är nuvarande förhållande naturligtvis inte bra när det gäller könsfördelningen i bolagsstyrelser, men det innebär inte att det ska tvingas fram ändringar lagstiftningsvägen. Vi anser att det är oacceptabelt att göra ingrepp i ägarkollektivets rätt att på bolagsstämman självständigt utse sina företrädare i bolagsledningen.
En jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser måste främjas med andra medel än lagstiftning, och det finns exempel på det. Ett exempel är
Svensk kod för bolagsstyrning
, som säger att en jämn könsfördelning i styrelser ska eftersträvas och att vissa bolag enligt noteringskraven på Stockholmsbörsen är skyldiga att tillämpa koden.
Det finns också en hel del att säga om kvinnor som företagare rent allmänt. Vi konstaterar att kvinnor som företagare är en underutnyttjad tillgång. Fler kvinnor som startar och driver företag skulle ge Sverige en starkare ekonomisk utveckling, men det skulle också få andra positiva effekter. En sådan effekt skulle vara att kvinnor skapar och deltar i de informella nätverk från vilka styrelseledamöter, verkställande direktörer och ordförande i bolagsstyrelser rekryteras.
Jag vill också påminna om att i budgetpropositionen anslogs 100 miljoner kronor för att främja företagande bland kvinnor och öka forskningen och kunskapen om kvinnors företagande. Detta har riksdagen redan fattat beslut om.
Mot bakgrund av det är vi inte beredda att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna, som därför bör avslås.