Fru talman! Vindkraften är en inhemsk, ren och förnybar energikälla. Kristdemokraterna har en lång tradition av att förorda vindkraften som ett av de bästa förnybara energislagen.
Vindkraften är den förnybara energikälla som ökar mest i världen i dag. I Sverige producerade vindkraften 11 terawattimmar under 2014. Det är ungefär 8 procent av vår energianvändning. I början av 2015 fanns det totalt 3 048 vindkraftverk med en installerad effekt på 5 425 megawatt.
Det är ett problem att beslutsgången för att bygga vindkraft tar så lång tid. Tillståndsprocessen för vindkraftsbolagen behöver kortas för att bolagen ska ha en chans till lönsamhet. I dag är genomsnittstiden för tillståndsprövningen cirka fem år, och vid överklagande kan det ta ännu längre tid.
Fördröjningarna uppstår i dag ofta när kommunerna ska yttra sig om tillståndet, vilket oftast är i slutfasen av prövningsprocessen. Om kommunerna hade möjlighet att inkomma med sina synpunkter tidigare i processen skulle det finnas större möjligheter för vindkraftsbolagen att tillgodose de önskemål som inkommer men även möjligheter att spara resurser som kan läggas på andra projekt.
Utskottsmajoriteten föreslår att vi ska invänta att Naturvårdsverket och Energimyndigheten ska redovisa ett regeringsuppdrag i juni 2017. Detta är en orimlig fördröjning. Problemet är aktuellt i dag, och Kristdemokraterna föreslår att riksdagen ska tillkännage för regeringen som sin mening att kommunerna behöver komma in tidigare i beslutsprocessen. Därmed yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation 6 om vindkraft.
Fru talman! I propositionen om en utvidgad miljöbrottsbestämmelse föreslås en ändring i miljöbalkens straffbestämmelse om miljöbrott. Jag välkomnar självklart det förslaget. Det är viktigt att vi kan täppa till kryphål i miljölagstiftningen.
Miljöbrott innebär inte bara att de ansvariga tillskansar sig ekonomisk fördel på ett otillbörligt sätt utan att det dessutom sker på bekostnad av framtida generationer. Detta gör miljöbrotten särskilt allvarliga. Det är viktigt att myndigheterna står starkt rustade för att möta dessa brott.
När BT Kemi-skandalen i Teckomatorp 1975 avslöjades hittades först 200 mer eller mindre sönderrostade gifttunnor med fenoxisyror nedgrävda i marken. Ett par år senare påträffades ytterligare 160 tunnor.
I den rättsprocess som följde var det med dåvarande miljölagstiftning svårt att få de ansvariga dömda. Dels var det svårt att bevisa att fenoxisyrorna i ån som låg intill kom just från de nedgrävda gifttunnorna, dels kunde inte heller åklagaren visa att det som skett var ett allmänfarligt brott, det vill säga att tunnorna orsakat några omfattande utsläpp, att någon direkt hade skadats eller att - hör och häpna - företagsledningen hade uppsåt att skada. Så var diskussionen och rättsprocessen då.
Nu har det gått 40 år sedan BT Kemi-skandalen avslöjades, och vi har i dag i Sverige en helt annan och betydligt skarpare miljölagstiftning än vad vi hade på den tiden. I dag går det inte att hävda att syftet med att gräva ned gifttunnor skulle vara för att skydda människor från innehållet i tunnorna. Det är omöjligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.
Nu tydliggörs det ytterligare i propositionen om utvidgad miljöbrottsbestämmelse att det straffbara området för miljöbrott i samband med avfallshantering utökas till att avse all hantering av avfall som kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller som kan medföra någon annan betydande olägenhet i miljön.
Bestämmelsen omfattar den som både med uppsåt eller av oaktsamhet förvarar ett ämne eller hanterar avfall. Med avfallshantering omfattas såväl insamling, förvaring som bortskaffande etcetera samt även avfallsmäklare som hanterar avfall utan att vara i direkt besittning av själva avfallet.
Det är utmärkt och nödvändigt att denna förändring genomförs. Det rimliga är att alla som befattar sig med avfall tar ansvar för eventuell miljöpåverkan.
Propositionen grundar sig i EU:s miljöbrottsdirektiv. För mig är det självklart att Sverige följer de EU-direktiv som rör inte minst miljöområdet. Som vi ja-sägare en gång förklarade i samband med omröstningen om det svenska medlemskapet i EU innebär EU:s gemensamma miljöpolitik ett kraftfullt instrument för att skärpa miljöpolitiken i medlemsländerna. Utan EU hade vi löpt risk att ha en kapplöpning mot botten när det gäller miljöambitioner.
Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation 6 och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.