Herr ålderspresident! Jag skulle egentligen fortsätta med att diskutera buller. Vi fick ju till och med lite beröm, och det får jag väl tacka för. Som grön liberal kan jag också säga att detta med utbyggnad av förnybar energi är väldigt viktigt.
Jag tror dock att Stina Bergström och Miljöpartiet är inne på en lite farlig väg när man diskuterar vindkraft och bortser från det buller och den störning som finns. Vindkraften blir per definition något så gott att man inte vill medge att den kan vara störande.
Det är kopplat till det som jag diskuterade om decibeltal: Vad är det som är störande och inte störande? Jag tror att det till och med står i detta betänkande att det har med upplevelsen att göra. Den människa som äger ett vindkraftverk och tjänar pengar på det störs betydligt mindre än den som bara råkar ut för ljudet. Jag tycker att det måste finnas en balans även när vi diskuterar vindkraft, för i grunden får vi ändå säga att det är industriell verksamhet. Den måste placeras rätt, och det är väldigt noga hur man planerar och tar hänsyn till bullret i det sammanhanget. Jag ville gå upp och säga detta, för det kändes som att Stina Bergström på något vis friskrev vindkraften.
Sedan kan man definitivt hitta andra saker som totalt sett ger större hälsoproblem. Men det här är en tämligen ny företeelse i samhället, även om den har pågått under ett antal årtionden.
När det gäller bostadsbyggandet måste det finnas någon typ av balans, så att man utnyttjar den tekniska kunskap som trots allt finns. Annars skulle vi ha väldigt svårt att förtäta våra städer, som har andra nyttor när det gäller just miljö, klimat och så vidare. Det är hela tiden en balansgång. Men att ha med bullret är naturligtvis viktigt.