Herr talman! Claus Zaar har frågat mig vilka
åtgärder på kort och lång sikt jag avser att vidta för
att nedbringa arbetslösheten bland ungdomar med
tanke på att 130 000 ungdomar inom kort kommer
att avsluta sin utbildning och söka arbete.
Regeringen ser utomordentligt allvarligt på
arbetsmarknadssituationen för ungdomar. Det är
alltid de nytillträdande på arbetsmarknaden som
har det svårast att finna arbete i en lågkonjunktur.
Ungdomar har därutöver genom
arbetsmarknadslagstiftningens ''sist in, först ut'' fått
bära en stor del av de nedskärningar som
påbörjades i slutet av 1989.
Ungdomarna är en prioriterad grupp i
arbetsmarknadspolitiken på så sätt att deras andel
av dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder skall överstiga deras andel av de
arbetssökande. Detta mål har nåtts, men i första
hand är naturligtvis målet att ge ungdomar
reguljära arbeten. Det är mycket viktigt att
ungdomars arbetslöshetsperioder är korta.
Regeringen har genom att förbättra möjligheterna
för näringslivet nu lagt en stark grund för tillväxt
och därmed nya arbetstillfällen. Det är av
avgörande vikt att skapa förutsättningar för en
uthållig tillväxt i ekonomin. Tillväxt och
stabilisering av svensk ekonomi är grunden för att
det skall utvecklas en fullgod ordinarie
arbetsmarknad.
Regeringen har också vidtagit åtgärer inom det
arbetsrättsliga området för att underlätta för de
nytillträdande att komma in på arbetsmarknaden.
Provanställningar har förlängts från tre eller sex
månader till tolv månader. Möjligheten har också
förbättrats på motsvarande sätt när det gäller att
anställa vid arbetstoppar i företag.
I höstas infördes det generella anställningsstödet
som ger arbetsgivarna avdrag på sociala avgifter för
dem som anställts under 1994. AMS har med en
kraftfull kampanj informerat bl.a. om detta stöd
och om rekryteringsstödet, som innebär att en
arbetsgivare under sex månader kan få bidrag med
upp till 65 % av sina lönekostnader om han eller
hon anställer en arbetslös person. Dessa åtgärder
beräknas bl.a. gynna ungdomar.
Ungdomspraktiken är en åtgärd på kort sikt. Den
har också nyligen ändrats så att det skall bli lättare
att ge ungdomar praktik under sommarmånaderna.
I dag finns ca 100 000 ungdomar i olika åtgärder,
varav ungdomspraktik är den största
arbetsmarknadspolitiska åtgärden. Över huvud
taget har aldrig någon regering varit i närheten av
att satsa så mycket som den nuvarande gör på
arbetsmarknadspolitiken.
Med en långsiktig satsning på kompetens stärker
regeringen vårt lands konkurrensförmåga, vilket i
sin tur kommer att stärka vår ekonomi samtidigt
som det ger många ungdomar sysselsättning.
Regeringen har utökat antalet utbildningsplatser på
alla nivåer. Gymnasieskolan har utökats med
40 000 platser, komvux med 25 000
utbildningsplatser och folkhögskolorna med 10 000
extra platser. Antalet studerande vid universitet
och högskolor har ökat från ca 130 000 läsåret
1990/91 till nära 180 000 läsåret 1993/94. Ungefär
15 % av landets 19-åringar beräknas ha påbörjat en
högre utbildning under 1992/93 jämfört med något
mer än 5 % på 1980-talet. På sikt har regeringen
föreslagit att 20 000 fler studenter skall erbjudas
utbildning efter gymnasieskolan, företrädesvis
kvalificerad yrkesutbildning.
Arbetslösheten har minskat påtagligt under årets
första månader och ligger nu lägre än vad den
gjorde under samma period 1993. Även för
ungdomar har arbetslösheten sjunkit märkbart.
Övertidsuttaget inom industrin är det högsta som
mäts sedan mätningarna började 1960, vilket talar
för att det finns goda möjligheter för
nyanställningar. Antalet lediga platser är i stadig
uppgång och låg i april inte långt från 1990 års nivå.
Ungdomar har i dag det besvärligt på
arbetsmarknaden. Det gäller därför att
arbetsgivare, fackliga organisationer och över
huvud taget alla tar ett mycket stort ansvar för våra
ungdomars utbildning och jobb under de närmaste
åren. Regeringens bedömning är att ungdomar
kommer att vara efterfrågade på den svenska
arbetsmarknaden under större delen av de
återstående 90-talsåren.