Herr talman! Till att börja med måste jag väl be-
finna mig i rätt sinnesstämning, för om jag ska kunna
svara på de här frågorna måste jag göra det med ut-
gångspunkt från det anförande som Per-Richard
Molén höll nyss och som jag gick i moll. Jag upple-
ver inte situationen på riktigt samma sätt.
SAS är, om man nu ska vända sig mot Per-
Richard Moléns resonemang, trots sitt ägande med
statligt engagemang från tre olika länder ett mycket
bra företag. SAS har en bra konkurrenskraft. Men det
är en situation som hela tiden förändras, vilket gör att
vi måste anpassa oss till de nya spelregler som gäller
på marknaden, och det är det som vi försöker att göra
här och som vi kommer att lyckas med. Det kommer
SAS att ha nytta av.
Jag skulle kunna nämna ett exempel där jag anser,
av den erfarenhet som jag har av kontakter med andra
länder, att det åtminstone inte är en nackdel att ha ett
statligt engagemang, och det är i mellanstatliga frå-
gor. Det är många länder, i princip samtliga länder,
som har någon form av industriell struktur där staten
är engagerad i ett nationellt flygbolag. Den situation
som vi har i Sverige är inget undantag, snarare regel.