Fru talman! För att inte glömma bort det vill jag inledningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på de två reservationerna. Precis som vi har hört, finns det nio motionsyrkanden om stöd till ungdomsorganisationer och trossamfund. De här yrkandena är från den allmänna motionstiden. Efter behandlingen i kulturutskottet finns det två reservationer. Jag kommer som representant för majoriteten att i huvudsak kommentera dessa reservationer och därmed också de inlägg vi har hört i debatten här.
Först skulle jag vilja säga att frågorna om statsbidragen till ungdomsorganisationer inte på något sätt är nya för oss i utskottet eller i riksdagen. Så sent som förra året diskuterades frågan med anledning av en rapport från Riksrevisionen som hade rubriken
Statsbidrag till ungdomsorganisationer - hur kontrolleras de?
Jag tar inte nu upp tid med att återge Riksrevisionens förslag och vad riksdagen beslutade. Det kan läsas i betänkandet och i respektive rapport.
I november 2005 redovisade Ungdomsstyrelsen sin rapport
Statbidrag till ungdomsorganisationer - en översyn och konsekvensanalys av förändrade regler
. Den är en uppföljning av de nya statsbidragsregler som i praktiken gäller från 2004.
Det finns med andra ord underlag för fortsatt arbete och diskussion om bidragssystemet till bland annat ungdomsorganisationerna. I budgetpropositionen för 2007 redovisar regeringen att det inom Regeringskansliet pågår ett arbete med en översyn av förordningen om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Av betänkandets majoritetstext framgår också tydligt att regeringen har för avsikt att överväga Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och därefter återkomma till riksdagen med förslag på lämpliga åtgärder. Frågesvar från integrations- och jämställdhetsministern pekar också på detta.
I detta sammanhang bör också den särskilda utredningen om den framtida folkrörelsepolitikens inriktning nämnas. Därtill kommer frågan säkert också att belysas i utvärderingen av effekten av statens stöd till idrotten.
Låt mig bara få tillägga att jag också har synpunkter på statsbidragen till ungdomsorganisationer. Då handlar det bland annat om bidragen till de generationsövergripande organisationerna och verksamheterna, som jag menar missgynnas i det nuvarande regelsystemet.
Med anledning av Miljöpartiets reservation vill jag säga att mycket är på gång i den här frågan som handlar om stödet till bland annat de politiska ungdomsförbunden. Jag skulle kunna tolka reservationen som en otålighet i frågan från Miljöpartiet. Vi menar att kraven i huvudsak är tillgodosedda och vill därför avslå reservationen.
Jag vill också ge några kommentarer till den andra reservationen som berör lagen om stöd till trossamfund i viss del och HBT-frågorna i trossamfunden. Låt mig först få säga att vår grundinställning är att staten ska stödja, inte styra. Självfallet ska också varje fri förening, kyrka och samfund uppmärksamma HBT-personers situation och också naturligtvis diskutera och ta upp HBT-frågor inom sina trossamfund, men som fria och obundna måste det vara deras eget beslut.
Det kan möjligtvis vara så att kraven i reservationen är kopplade till lagen om stöd till trossamfund. Jag uppfattade det lite grann så i ett inlägg här. Jag vill då bara påminna om syftet med det statliga stödet, som för övrigt inte är alltför omfattande. Det rör sig inte ens om 50 miljoner som ges till trossamfunden som omfattar över 740 000 personer i landet. Syftet med det statliga stödet är, som vi också har hört, att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Lagen uttalar också att det endast får lämnas till trossamfund som bidrar till att stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, som är stabilt och har egen livskraft.
Trossamfund är generellt sett samhällsnyttiga organisationer som medverkar i den ständigt pågående normbildningsprocessen, och denna process är nödvändig för att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar på.
Det konkreta krav som framförs i vänster- och miljöpartireservationen är att regeringen ska uppmärksamma HBT-frågorna i regeringens råd för kontakt med trossamfunden. I detta råd ska just frågor av gemensamt intresse för staten och trossamfunden diskuteras. Det är ministern själv som beslutar vilka frågor som ska tas upp. Hur skulle det förresten vara om vi här i riksdagen skulle ge dagordningar till varje samtalsgrupp och arbetsgrupp som regeringen har och tala om vilka frågor som de ska ta upp?
Nu har det enligt uppgift framförts önskemål om att rådet vid nästa möte ska ta upp utredningen om äktenskapet. Även om det är ministern som avgör vilka frågor som ska diskuteras kan vi utgå från att HBT-frågorna kommer upp till samtal i detta sammanhang. Av den anledningen vill vi också avslå den reservationen.