Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Biblioteksfrågor, m.m.

CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v), 1998-02-18 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Vänsterpartiet anser att biblioteksla-

gen är en mycket bra lagstiftning. Vi har länge strävat

efter att också få bra och kvalitetssäkrade bibliotek.

Den här lagen trädde i kraft för drygt ett år sedan.

Den syftar främst till att garantera avgiftsfria boklån

och ett väl fungerande nätverk som binder samman de

olika biblioteken med varandra.

Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek,

forskningsbibliotek och andra av staten finansierade

bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna

samlingarna till folkbibliotekens förfogande. Man

skall också samverka med folk- och skolbiblioteken

och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en

god biblioteksservice. Lagen slår också fast att varje

kommun skall ha ett folkbibliotek. Likaså anges må-

len för folkbiblioteken. Det här tycker vi i Vänster-

partiet är väldigt bra. Vi är glada att detta äntligen har

kommit till stånd.

När vi fattade beslut om en bibliotekslag i decem-

ber 1996, fick Vänsterpartiet ett tillkännagivande vad

gäller kvalitetssäkringen av biblioteken. Med anled-

ning av detta har jag bifogat ett särskilt yttrande till

betänkandet.

Den här frågan är nu under beredning i Rege-

ringskansliet, och det är ju bra. Men jag måste ändå

framföra vår kritik mot att den här frågan inte i till-

räcklig utsträckning har lyfts fram. Man har ännu inte,

trots att man haft ett drygt år på sig, kunnat lägga fram

förslag till diskussion och behandling.

Vi kan t.ex. göra en jämförelse med kasinofrågan.

Den 25 februari 1997 fattade kulturutskottets majori-

tet - tyvärr vill jag säga - ett beslut om att regeringen

utan dröjsmål skulle pröva den frågan. Det finns star-

ka skäl, sade man i utskottet, som talar för att kasinon

med internationella regler skall tillåtas i Sverige.

Månaden efter fattade riksdagen beslut i frågan. Den

12 mars i år läggs en proposition på vårt bord.

Då kan man ju jämföra med att den här viktiga

frågan - som ändå strävar efter demokrati osv. - skall

behöva ta så lång tid. Jag måste säga att det här är en

felprioritering av regeringen. Hur kan man före ett

förslag om bibliotekssäkring komma med ett förslag

om liberaliserad spelkultur, ett beslut som fattades

efter bibliotekslagen? Hur kan man som socialdemo-

krat acceptera att ett förslag om en infrastruktur som

leder till ökat spelande och spelmissbruk kommer före

ett förslag om god kultur och utbildning? För mig är

det här obegripligt. Som ni hör blir jag faktiskt litet

upprörd när jag pratar om det här.

Dessutom är ju bibliotekslagen rätt så ifrågasatt.

En stor majoritet hävdar att bibliotekslagen kommer

att försämra kommunernas vilja att satsa på bibliotek,

att kommunerna enbart kommer att upprätthålla den

miniminivå som lagen anger. Då kan man fråga sig

om ni delar reservanternas uppfattning i kulturutskot-

tet att en kvalitetssäkring av biblioteken inskränker

den kommunala självstyrelsen.

Jag hävdar i stället motsatsen; att bra kvalitetssäk-

rade folkbibliotek, universitetsbibliotek och skolbib-

liotek är bra för demokratin, och att de därmed också

stärker de lokala möjligheterna till självstyre. Det här

är en väldigt viktig fråga. Jag undrar varför man över

huvud taget gick med på ett tillkännagivande om

kvalitetssäkring av biblioteken och sedan i den priori-

tering som man gjorde lyfte upp kasinona. Man har

alltså inte lyft fram den viktiga demokratifråga som

gäller folkbiblioteken.

I det här betänkandet har Vänsterpartiet tre reser-

vationer. Reservation 2 handlar om allmänhetens

tillgång till informationsteknik på folkbiblioteken.

Vänsterpartiet anser att det är bra att huvudbiblioteket

i varje kommun har möjlighet att utan kostnad ansluta

sig till SUNET. Så är det i dag. Men det här gäller

bara under en begränsad tid - så länge försöket pågår.

Sedan förutsätts det att kommunerna själva skall stå

för kostnaderna. Men alla vet ju att kommunernas

ekonomier är rätt ansträngda i dag. Det är alltså inte

säkert att man har möjlighet till detta.

I Vänsterpartiet vill vi gå längre. Vi vill att alla

bibliotek fritt skall kunna koppla upp sig till nätet. Vi

vill garantera att allmänheten i hela landet får en möj-

lighet till informationsteknik på biblioteken. Vi anser

att det här är en statlig angelägenhet.

I reservation 3 yrkar vi att staten skall stå för upp-

byggnaden av informationsteknikens infrastruktur. Vi

anser att det är lika självklart att staten skall stå för

den här infrastrukturen som det är att den skall stå för

vägar och järnvägar. Det måste helt enkelt finnas en

samordning även på det här området. Annars riskerar

folk i glesbygd att få sämre tillgång till informations-

tekniken än de som bor i storstäder. Vi måste ta ett

samhällsansvar i de här frågorna. Det är inte enbart

ekonomiska frågor som skall styra hur utvecklingen

skall bli. Det är också de demokratiska fri- och rättig-

heterna som måste vara vägledande. Här måste vi,

tycker jag, ta ett politiskt ansvar.

I reservation 4 tar Vänsterpartiet upp frågan om

att ytterligare utveckla bibliotekens möjlighet att låna

ut cd-romskivor på ett liknande sätt som man gör med

böcker. Det skall alltså vara ett fritt lån. Cd-romskivor

är ju som alla vet ett väldigt värdefullt hjälpmedel för

barn med inlärningssvårigheter. Det här är en klass-

fråga som jag egentligen tycker att arbetarrörelsens

parter borde kunna göra gemensam sak i. Vi måste

arbeta för att vidareutveckla folkbiblioteken, skolbib-

lioteken och arbetsplatsbiblioteken så att tillgänglig-

heten ökar för de grupper som inte har råd med dyra

bokinköp, egna datorer och cd-rom. Vi måste arbeta

för att biblioteken blir en mötesplats där olika åsikter

och kunskaper kan diskuteras på lika villkor.

Jag kan här också ta upp ett annat skräckexempel.

Det kommer från biblioteket i Borgholm. Borgholm

har ju också ansökt om att få ett statligt kasino. Jag

vet inte om de här två frågorna hänger ihop. Men på

biblioteket i Borgholm får man inte lägga ut protest-

listor som gäller kasinofrågan. Kommunstyrelsen är

för att man skall ha kasinon.

Men i andra frågor, frågor där kommunstyrelsen

är positivt inställd till en fråga, då går det alldeles

utmärkt att lägga ut protestlistor på biblioteket. Jag

vill fråga om det är det som är den kommunala beslu-

tanderätt som vi, i och med att vi försöker vidga och

öppna biblioteken, skall inskränka. Jag tycker att det

är självklart att våra bibliotek skall vara öppna för alla

typer av åsiktsriktningar. Det skall man inte från

kommunens sida kunna förhindra på något sätt.

Jag yrkar alltså bifall till reservation 2.

Debatten

Hämtad sida: 18

18 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v): Biblioteksfrågor, m.m. (1998-02-18) — PRESS0