STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Herr talman! Jag tror att vi för en mycket viktig debatt nu. Det handlar om en brytningstid efter brexit. Diskussionen nu handlar mycket om vart vi är på väg. Min oro är att EU nu går från nationellt självbestämmande till att gå i en mer federalistisk riktning. Det känner jag och mitt parti en stor oro för.
I EU-kommissionens arbetsprogram talar man också om att fler beslut ska fattas med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet. Det är en inriktning som kan oroa.
Kommissionens arbetsprogram för 2018 har redan antagits av kommissionen. Det som vi nu kan diskutera är hur vi ska hantera kommissionens arbetsprogram under det kommande året.
Temat låter ju bra; titeln är En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU . Programmet har en del som handlar om prioriteringar och lagstiftningsåtgärder som ligger nära i tid, under 2018, och en del som handlar om förslag om det mer långsiktiga, för 2025 och framåt. Det är en god målsättning man från kommissionens sida sätter upp om att samla alla länder, att försöka ena länderna mer, att medborgarna ska känna trygghet och säkerhet i en orolig värld och att arbeta för bättre jobb som bidrar till social utveckling.
Frågor om det försvarspolitiska samarbetet, det som kallas Pesco, har vi sagt ja till - men med fortsatt suveränitet för att Sverige ska kunna fatta sina egna försvars- och säkerhetspolitiska beslut. Vi ser ett behov av att utveckla våra försvarsförmågor gemensamt och av ett ökat utbyte inom EU på området. Flera EU-länder talar nu dock mer om ett gemensamt försvar, vilket vi inte stöder. Det är bra att regeringen har samma åsikt i den frågan.
När det gäller migrationsområdet har utvecklingen de senaste åren visat att EU måste ha ett bättre regelverk för ökad solidaritet och för att skapa förmåga att hantera migrationsutmaningen framöver. Det kan inte vara några få länder, däribland Sverige, som tar ansvar för den stora flyktingströmmen. Vi vill i stället se fler lagliga vägar att komma in, till exempel genom arbetskraftsinvandring, men också möjlighet för människor att söka nödvisum utanför EU i stället för att behöva ta sig hit på farliga vägar över Medelhavet.
Det måste bli en förändring inom EU så att vi gemensamt löser frågan. I EU pågår just nu stora diskussioner mellan stats- och regeringscheferna, och det verkar svårt att komma framåt. EU har dock löst svåra frågor förr, och jag tror att alla har ett behov av att hitta en lösning. Jag hoppas att vi kommer dithän.
Vi kristdemokrater vill att EU främjar rörlighet och ekonomisk utveckling som skapar möjlighet till tillväxt och social utveckling. Tanken med handeln inom EU är ju just att skapa förutsättningar för social utveckling i samband med tillväxten. En väl fungerande valutaunion, som man talar om i programmet, är också bra för Sverige. Problemet är dock att många av de andra länderna inte sköter sina offentliga ekonomier, vilket gör att de inte heller har råd med social utveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Problemet blir då att flera länder i EU - Frankrike, Grekland, Italien och andra - nu har börjat tala om att man vill ha en större EU-budget för att kunna stötta fattiga EU-länder. När vi nyligen var på besök i Grekland talade landets EU-minister om att han ville se en europeisk arbetslöshetsförsäkring, men han talade inte om vem som ska betala detta.
I EU-parlamentet röstade Socialdemokraterna nyligen för ett förslag om att införa en form av lägsta nivå för socialbidrag och att det ska finnas en EU-fond som finansierar detta. Betyder det att Socialdemokraterna nu vill att sociala frågor ska hanteras överstatligt av EU? Sverige som en av få nettobetalare till EU måste agera. Regeringen måste höja tonläget på allvar gentemot EU. EU kan inte bli ett socialkontor för länder som inte sköter sin ekonomi.
Vi kristdemokrater motsätter oss det som nu händer och som bekräftas i arbetsprogrammet, nämligen att man vill ha en mer federal stat där beslut på socialförsäkringsområdet ska fattas i Bryssel och inte i Sverige.
Vi ser också att den sociala pelaren och det stora toppmöte som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och statsminister Löfven bjöd in i till i Göteborg den 17 november i år kan få stora och allvarliga konsekvenser. Förutom att skattebetalarna fick betala 50 miljoner för mötet riskerar vi att flera olika bindande lagstiftningsförslag kommer i kölvattnet av den sociala pelaren. Statsministern sa det inte fanns några beslut utan bara en ram, men ramen ska ju fyllas med innehåll.
Det handlar om EU-lagstiftning som till exempel går ut på att varje land måste ha en kvotering av föräldraförsäkringen på fyra månader. Anser statsrådet Ann Linde, som deltar i dagens debatt, att detta är rätt väg att gå? Nyligen fick vi nämligen kommissionens förslag om fyra månaders kvotering på arbetsmarknadsutskottets bord. Tycker vi att EU ska fatta den typen av beslut eller inte? Jag tycker att det är helt fel väg att gå.
Kommissionen vill också att man ska ha en arbetsmarknadsmyndighet. Kommissionens ordförande föreslår att det ska finnas socialförsäkringsnummer för alla EU-medborgare som ska arbeta. Vi säger nej till detta. Vi vill inte att EU ska gripa in i vår arbetsmarknadsmodell, och jag är glad att majoriteten i utskottet har samma åsikt.
Herr talman! EU-toppmötet om den sociala pelaren riskerar att bli en milstolpe vi kommer att se tillbaka på som tillfället då EU gick vilse mot mer överstatlighet och ökad detaljstyrning. Vår statsministers entusiasm för detta toppmöte är enligt mig obegriplig då den sociala pelaren riskerar att slå sönder partsmodellen på den svenska arbetsmarknaden.
Regeringen är med och sätter en kurs där arbetsmarknadsåtgärder, lönefrågor, barnsomsorg, vård av närstående, a-kassa, föräldraförsäkring och hälso- och sjukvård blir mer och mer av EU-politik med lagstiftning som nu kommer från EU-kommissionen. EU föreslår rätt till ledighet för vård av anhörig, en individuell rättighet på fem dagar per år. Det blir kostnader för företagare och för staten. Vad säger regeringen om det? Har vi några konsekvensanalyser av dessa förslag? Nej, tyvärr.
Vi kristdemokrater är starka anhängare av EU. Vi tror att Sveriges medborgare vill bidra till en bättre framtid för hela EU och alla dess medborgare. Vi tror också att vi kan visa solidaritet med dem som lever i fattigdom och utanförskap, och jag är övertygad om att såväl kommissionen som EU:s medborgare också vill gå i den riktningen. Men det vi ser nu - tal om en gemensam finansminister, en europeisk åklagarmyndighet, en gemensam arbetsmarknadsmyndighet och allt det jag har varit inne på - kan inte tolkas på annat sätt än att vi går i en federal riktning. Det, herr talman, tycker jag är helt fel väg att gå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Risken är nu att det inte blir ett enat Europa, som kommissionen önskar, utan tvärtom. De partier som tidigare har varit starkt EU-kritiska, som Vänsterpartiet och Miljöpartiet, verkar nu svälja EU:s förändrade linje med hull och hår. De vill gärna ha mer överstatlighet på det sociala området. Risken är till och med att den svenska modellen på arbetsmarknaden riskerar att gå förlorad, till förmån för minimilöner som bestäms på EU-nivå. Det är något som finns med som en punkt i den sociala pelaren. Vi tror inte att det är rätt väg att gå att lämna över så viktiga områden som lönebildningen till EU, herr talman.
Herr talman! Sverige behöver en regering som tydligt säger nej till ökad överstatlighet på EU-nivå och som ser till att vi inom EU jobbar med rätt saker, till exempel hanterar klimat- och migrationsutmaningar, bekämpar terrorism och internationell kriminalitet samt bidrar till ökad handel och ekonomisk utveckling som gör EU konkurrenskraftigt i en global ekonomi. Dessvärre går regeringen just nu i helt fel riktning. Därför behövs det en ny regering - snarast.
Vi kristdemokrater har inga reservationer i utlåtandet, vilket tyder på att Kristdemokraterna står bakom det och att det finns en majoritet bakom den kritik mot kommissionens arbetsprogram som jag har fört fram. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.