Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:170 om utsädesreservat för potatis

TORSTEN GAVELIN (fp), 1998-03-12 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Får jag bara inledningsvis beklaga att

jordbruksministern inte har haft chans att ta en enda

liten kort paus under dessa tre timmar som ministern

har varit i elden här i kammaren. Det är litet bistra

arbetsförhållanden vi har i huset ibland.

Tack för svaret, jordbruksministern. Jag skulle

vilja inleda med en fråga. Anser inte jordbruksminis-

tern att utsädesreservat skulle ha stor betydelse för

utsädespotatisodlingen i Sverige, och kanske för po-

tatisodlingen generellt och för potatisodlingen inom

hela Europa?

Det är faktiskt så att potatisen dras med den hel

del sjukdomar. I Sverige är vi lyckligt lottade. Inte

minst i min landsända har vi relativt få av potatisens

sjukdomar representerade, medan det däremot i Euro-

pa i övrigt finns ganska många svåra sjukdomar som

sakteliga sprider sig. Spridningen hit till Sverige har

ökat betydligt efter EU-medlemskapet på grund av

den ökade handeln.

I ministern svar sägs att reservaten skulle innebära

långtgående restriktioner. Låt mig bara konstatera att

om hela Skottland och hela Irland kan vara utsädesre-

servat så måste det också vara möjligt att klara detta

med de restriktioner som finns. Det handlar om att

matpotatisodlare inom reservatsområdena blir tvung-

na att byta utsäde regelbundet och använda ett utsäde

av en viss kvalitet.

Det gör man ju i allmänhet ändå, utan att vara

tvungen till det. Potatisodlarna inom dessa utsädes-

områden har i allmänhet också en ganska stor förstå-

else för de problem som potatisens sjukdomar med-

för. Det är alltså lätt att få dem att byta utsäde.

Man kunde också ta det här litet stegvis. Man kan

t.ex. börja i norra Sverige, sedan gå vidare med Mel-

lansverige och kanske Gotland för att så småningom

ha utsädesreservat i hela landet. Man kan också ha

olika klasser på reservaten. Man behöver inte ha de

högsta kraven på alla reservat, utan man kan göra en

differentiering. EU ställer ju upp speciella villkor för

bildandet av EG-reservat. Den viktigaste restriktionen

är just att odlarna inom reservatet måste byta sitt

utsäde till lägst klass EG 2.

Ministern tog upp frågan om kostnader. Det är

klart att detta kostar en del. Men om man avstår från

att ha reservat för också det med sig kostnader. Det

har vi t.ex. kunnat se nu för en tid sedan, när danskt

utsäde som köptes in till Västergötland förde ringröta

med sig. Det åstadkom kostnader inte bara för den

drabbade odlaren utan också för kontrollmyndigheter

osv. Utsädespotatisodling, potatisförädling och den

verksamhet som finns runt omkring skapar ju också

jobb - inte minst i många av de bygder där det verkli-

gen behövs jobb, på landsbygden.

Frågan om finansieringen av detta får jag ta upp i

nästa inlägg eftersom tiden är ute.

Debatten

Hämtad sida: 5

5 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

TORSTEN GAVELIN (fp): Svar på interpellation 1997/98:170 om utsädesreservat för potatis (1998-03-12) — PRESS0