Herr talman! Låt mig backa tillbaka litet grand i
frågeställningen. Den dåvarande
socialdemokratiska regeringen införde våren 1991,
efter beslut av riksdagen, en regel som innebar att
man fick nedsatt ersättning under de första dagarna
av sjukperioden jämfört med den gamla
situationen, dvs. 75 %-regeln.
I och med detta uppkom de problem som vi nu står
och diskuterar för människor med flera
arbetsgivare. Den dåvarande regeringen valde att
inte göra något åt det.
Vi försökte att hitta på särregler för dessa fall i den
promemoria som sändes ut på remiss när vi skulle
införa två karensdagar per sjukperiod. När det
sedan inte blev av, utan det blev en karensdag,
gjorde vi bedömningen att dessa särregler inte var
lika angelägna. Det var mycket färre människor
som skulle kunna drabbas av det. Det var mer
sällsynt att situationen skulle uppkomma.
Det var såvitt jag förstår den fråga som jag har fått
inför dagens sammanträde. Om arbetstiden är
uppdelad på flera arbetsgivare händer si och så,
säger Märtha Gårdestig. Om man skall införa några
slags särregler -- för det blir väl ändå det -- för dem
som är uppdragstagare eller för dem som arbetar
varannan dag och är arbetslösa varannan dag, kan
jag inte överblicka för dagen. Det är en delvis
annorlunda fråga än den som Märtha Gårdestig
ställde till mig.