Herr talman! Kunskap är en demokratisk rättighet, och högskoleutbildning måste därför vara tillgänglig för alla. För Vänsterpartiet är det en viktig målsättning att bredda rekryteringen till högskolan. En av de viktigaste åtgärderna för att minska den sociala snedrekryteringen är att skapa ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet.
Sverige hade under lång tid ett relativt generöst studiestöd, som dessutom genomgick kontinuerliga förbättringar. Detta hade positiva effekter och innebar att den sociala snedrekryteringen vid högskolan minskade. Den utvecklingen har brutits, eftersom studiemedlen har förlorat i värde och inte längre täcker studenters levnadsomkostnader.
Föreningssparbankens institut för privatekonomi har visat att studenter har fått en standardsänkning med drygt 40 procent mellan åren 1989 och 2004 inte minst beroende på ökade boendekostnader. I
Social rapport 2006
konstaterade Socialstyrelsen att antalet fattiga studerande har ökat från 14 procent till 20 procent mellan åren 1991 och 2003. Siffrorna visar på ett akut behov av en förstärkning av studenters ekonomi.
I vårpropositionen för 2006 höjdes studiemedlen visserligen med 300 kronor i månaden vilket givetvis var positivt. Men det är långt ifrån Vänsterpartiets krav, som var en höjning med 1 500 kronor per månad. Vi står fortfarande fast vid det kravet och föreslog därför i vårt budgetförslag i höstas att studiemedlen skulle höjas med 1 200 kronor i månaden. Det avslogs här i kammaren i december av majoriteten. När Lars Leijonborg besökte utskottet den 20 februari var beskedet tydligt. Ministern bedömer inte frågan som "extremt angelägen längre".
Det är klart att frågan inte är angelägen för en regering som vill minska vägarna in till en högre utbildning.
Med vårt förslag till höjning av studiemedlen hade vi kunnat lösa en akut situation. Men det finns en rad problem med dagens studiemedelssystem som återstår att lösa. Det handlar exempelvis om att höja bidragsdelen i studiemedlen för att ge studerande en möjlighet att påverka sin skuldsättning och den framtida återbetalningen av studiemedlen. Ett annat problem, som är upphov till dagens situation, är att studiemedlen förlorar i värde och att de därför behöver indexregleras på något annat sätt än genom att knytas till prisbasbeloppet. Dessutom är det sociala skyddsnätet för studerande dåligt utvecklat.
Frågan om fribeloppet har kommit upp, och kommer säkert också upp i senare inlägg. Jag vill därför uttrycka en viss oro för att detta blir lösningen på studenternas ekonomiska situation. Heltidsstudier ska ses som en heltidssysselsättning. Det är viktigt för kvaliteten men också för en bred rekrytering till högre utbildning. Det är inte acceptabelt att de som själva kan finansiera sina studier är de som har möjligheten att studera.
Vi vet att studenten i dag inte är 20 år och fri som en fågel och bara kan leva på makaroner och nudlar. Vi vill heller inte ha det så. Det är viktigt att slå vakt om att även de som inte har föräldrar som kan hjälpa till att finansiera studierna har de reella möjligheterna till utbildning. Vi vet också att de studenter som har barn har små eller inga möjligheter att dessutom ha ett extraknäck eller två vid sidan om studierna.
Herr talman! Regeringen har dragit ned stödet till vuxenutbildningen med 600 miljoner årligen de kommande åren. Regeringen gör allt för att försvåra för vuxenstuderande att komplettera sina tidigare studier genom att skära ned på komvux och avskaffa rekryteringsbidraget.
Det svenska utbildningssystemet har sedan länge kännetecknats av synsättet att utbildning är en rättighet och en viktig förutsättning för att utveckla ett demokratiskt samhälle. Utbildningspolitiken har därför innehållit betydande kompensatoriska åtgärder, exempelvis av ekonomisk art, för att ge alla lika tillgång till utbildning oavsett bakgrund, ekonomiska förutsättningar och liknande. Det är mot den bakgrunden studiestödssystemet ska ses.
En ganska ny studiestödsform var rekryteringsbidraget, som infördes 2003. Detta kunde man få om man hade fyllt 25 år, var arbetslös, riskerade arbetslöshet eller var funktionshindrad samt hade en kort tidigare utbildning. Bidraget var tänkt att utgöra ett incitament till fortsatta studier. Rekryteringsbidraget avskaffades av den nya borgerliga regeringen med motiveringen: "Det är inte rättvist att personer som är över 25 år och har gjort sitt inträde på arbetsmarknaden skall gynnas i studiestödssystemet." Med detta tar regeringen ett kraftigt avsteg från principen om allas rätt till utbildning.
Att regeringen med Moderaterna i spetsen har ett ont öga till arbetslösa har varit känt sedan tidigare, men att den även har en negativ inställning till att funktionshindrade ges förutsättningar att skaffa sig en utbildning är ett nytt inslag i deras politik.
Vänsterpartiet anser att rekryteringsbidraget var viktigt för att höja utbildningsnivån för dem som har kortast utbildning och därmed störst behov. Vi föreslog därför att rekryteringsbidraget skulle vara kvar.
Herr talman! Det ligger i allas vårt intresse att alla som bor i Sverige ges möjlighet att lära sig det svenska språket. Dåliga kunskaper i svenska handlar inte om ovilja utan om brister i systemet. Det råder problem med dagens utbildning i svenska för invandrare, sfi, och systemet behöver reformeras. Vi måste förbättra möjligheterna för alla som kommer till Sverige att lära sig svenska oavsett om de vill bli svenska medborgare, behålla sitt gamla medborgarskap eller ha dubbelt medborgarskap. För att förbättra sfi-undervisningen behöver vi en tydligare individualisering och fler undervisningstimmar per vecka. Sfi ska kunna läsas i kombination med praktik, arbetslivsorientering, validering, annan utbildning eller förvärvsarbete.
Eftersom timersättningen för vuxna som deltar i sfi-undervisning tagits bort tvingas många att välja bort svenskundervisning av ekonomiska skäl. Jag kan bara beklaga att majoriteten i utskottet inte ser problemet och därför inte kommer att agera för att se över invandrades studieekonomiska situation.
Jag vill därmed yrka bifall till reservation 5.
I detta anförande instämde Kalle Larsson (v).