Herr talman! Vi ska i dag diskutera frågan om studiestöd, en fråga som är viktig ur många olika aspekter. För det första krävs det ett bra och generöst studiestöd för att alla ska ha samma möjligheter i livet.
Vi socialdemokrater anser att alla människor är lika mycket värda, men vi föds med olika förutsättningar. Dina föräldrars storlek på plånbok, din etniska bakgrund, om du är kvinna eller har ett funktionshinder ska inte avgöra din framtid.
För oss socialdemokrater är det viktigt att det förs en politik där alla får möjlighet att förverkliga sina drömmar, utvecklas och få bättre möjligheter på arbetsmarknaden. Tillgång till bildning och kunskap är viktig för den enskilde men också avgörande för vårt lands utveckling. Med en kunnig befolkning står vi också som nation starka i konkurrensen. Allt fler jobb kräver i dag en högskoleexamen. Allt färre jobb finns för dem som inte fått del av någon utbildning utöver grundskolan.
Utmaningen för ett kunskapssamhälle som Sverige ligger i att både bredda kunskapen så att fler får del av den och samtidigt göra strategiska val för att kunna ligga i utvecklingens spets på viktiga forskningsområden.
Herr talman! Utbildningsklyftor måste minskas och motverkas, inte ökas. Men med den borgerliga regeringens politik verkar man vilja göra precis tvärtom.
Detta förslag innebär att de som står längst från arbetsmarknaden, med en låg utbildningsnivå och ofta lågt självförtroende får det ännu svårare att ta steget att slutföra sin gymnasieutbildning och våga läsa vidare, kanske på högskolan eller en kvalificerad yrkesutbildning.
Detta förslag innebär att Sveriges 350 000 studenter varken kommer att få en bättre ekonomisk situation eller mer trygghet under sin studietid med en borgerlig regering - detta tillsammans med en politik där regeringen sedan tidigare skurit ned en tredjedel av komvux, minskat möjligheterna för unga att läsa på högskolan och vill införa en gymnasieskola där färre ungdomar får med sig en högskolebehörighet.
Jag vill därför för Socialdemokraterna yrka bifall till reservationerna 2 och 5.
Herr talman! Det är viktigt att alla människor ges möjlighet till återkommande kompetensutveckling och fortsatt lärande genom hela livet. Att ha tillgång till kunskap och möjlighet att förvärva ny är viktigt på en alltmer kunskapskrävande arbetsmarknad. Både för den enskilde och för vårt lands utveckling behöver vi stödja de människor som står längst från arbetsmarknaden och har låg utbildningsnivå.
Kalle orkade inte bry sig om skolan, hoppade av i gymnasiet men inser att han inte får något jobb och vill nu slutföra sin gymnasieutbildning, komma ut på arbetsmarknaden och äntligen kunna flytta hemifrån. För Tania, som har flytt från krigets Irak, har fått uppehållstillstånd men har inte några papper med sig som styrker hennes utbildning i hemlandet, kan komvux bli hennes möjlighet att återfå sin självkänsla och få komma ut i arbetslivet. För dessa personer är tröskeln till studier hög, och om de är hänvisade till studiemedel där större delen är lån är risken att de inte vågar ta det steget.
Vi socialdemokrater vill ge människor en andra chans. Vi vill minska trösklarna så att allt fler tar del av kunskap och får möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Målet är självklart att alla ska gå ut gymnasiet med godkända betyg, men för dem som inte lyckas eller för dem som kommer senare till Sverige måste det finnas en andra chans.
Vi anser därför att någon form av studiefinansiering, till exempel rekryteringsbidrag, är nödvändigt för att de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden med låg utbildningsnivå ska ges möjlighet att slutföra en gymnasieutbildning. Det är en dörr som den borgerliga regeringen nu brutalt slår igen.
Herr talman! Vi har en bättre mångfald på högskolan i dag än vi tidigare haft. Av dem som började högskolan förra året hade 24 procent en arbetarbakgrund, en femtedel är över 35 år och lika många har barn. Fler än någonsin har haft möjlighet att läsa vidare genom utbyggnad av regionala högskolan, utökandet av antalet platser och satsningar för att minska den sociala snedrekryteringen.
Men alla ska också ges förutsättningar att klara sina studier. Vi socialdemokrater såg till att studenter med barn får ett extra ekonomiskt bidrag. Vi höjde tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet studiemedlets totalbelopp med 300 kronor i månaden under förra året.
Fortfarande är det dock många studenter som inte får sin ekonomi att gå ihop. Många mår dåligt och är stressade. Alla har inte möjlighet att låna av sina föräldrar. Extraarbetet i kassan på Konsum kanske gör att man som student försummar sina studier.
Högre studier ska inte vara en klassfråga. Men det är just de personerna som har en arbetarbakgrund som vågade ta steget att börja läsa på högskolan som drabbas hårdast. Det är därför nödvändigt att det görs en översyn av studiemedelssystemet i syfte att förbättra studenternas ekonomiska situation.
Alla har inte möjlighet att jobba vid sidan av. Vi anser också att det är viktigt för kvaliteten i högre utbildning att studier också är en heltidssysselsättning. Vi beslutade därför i vårt valmanifest att vi skulle höja studiemedlet ytterligare under mandatperioden.
I den borgerliga alliansens betänkande står att ni vill se över dessa områden. I valrörelsen lovade ni dyrt och heligt att totalbeloppet skulle höjas. Statsminister Fredrik Reinfeldt säger i Agenda den 22 januari i år att det är några tuffa år för studenterna med makaroner och ketchup, alltså ingen studiemedelshöjning.
Läser man ert valmanifest, som är ert löfte till väljarna om vad ni ska göra under mandatperioden, står det inte en enda rad om att ni ska höja totalbeloppet. Sveket mot studenterna är ett faktum.
Att studera på heltid kräver både tid och kraft. För att studierna inte ska bli lidande och dra ut på tiden finns det begränsningar i hur mycket man får tjäna för att få fullt studiestöd. Detta så kallade fribelopp räknas i dag per halvår. Tjänar man för mycket riskerar den studerande att bli återbetalningsskyldig eller att inte få ut hela delen av studiestödet.
Vi socialdemokrater anser att fribeloppet bör höjas eftersom vi anser att nivån i dag är för låg. Det gäller framför allt med tanke på att studiemedel inte utbetalas under sommaren. Väldigt många studenter tvingas då jobba under den tiden för att få sin ekonomi att gå ihop. Fribeloppet bör också räknas per helår och inte som det är i dag per halvår, eftersom det är främst på sommaren som det extra arbetet sker. Lönen utbetalas sedan under höstterminen.
Här verkar vi egentligen vara överens. Men den borgerliga regeringen väljer att i stället för att göra förbättringar gömma frågan i en utredning.
Herr talman! Den studiesociala situationen för studenterna behöver förbättras. Den typiska genomsnittliga studenten har förändrats. Precis som jag tog upp tidigare har inte trygghetssystemen helt anpassat sig efter dagens verklighet.
Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning,
Studerande och
trygghetssystem
, som var färdig i december 2003. Utredningen visade på de brister som finns i studenters trygghetssystem.
Det har bland annat lett till att det har beslutats om extra studiebidrag för studenter med barn. Åldersgränsen för rätt till studiemedel höjdes från 50 år till 54 år. Ett förslag om studier på deltid som kombineras med deltidssjukskrivning lades fram.
Vi socialdemokrater röstade emot en parlamentarisk studiesocial utredning som de borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet beslutade om i slutet av förra mandatperioden. Det gjorde vi för att vi ser risker med att en ytterligare utredning försenar de förslag som behövs för att även studenterna ska känna trygghet under sin studietid.
Vi socialdemokrater vill här tydliggöra vikten av att denna utredning kommer i gång under en snar framtid. Direktiven ska fokusera på lösningar för att förbättra studenternas trygghetssystem och inte på problemen.
Herr talman! Avslutningsvis gör detta betänkande från de borgerliga som vi diskuterar här i dag att trösklar höjs, återvändsgränder införs och viktiga frågor göms i utredningar. Vi socialdemokrater anser att Sverige behöver ett bra och generöst studiestödssystem som gör det möjligt för alla att få en bra utbildning under hela livet. Det är viktigt för den enskilda personen men också för landets utveckling.
I detta anförande instämde Per Svedberg (s).