Herr talman! Tack, Elin Nilsson, för anförandet och också för tidigare replikskifte! Jag kommer att tangera en del av det som sagts. Jag ska försöka att vrida mina frågor så att vi inte återupprepar oss.
Jag har redan tidigare i debatten tagit upp den OECD-rapport som kom. Den berör väldigt många av de ämnen som behandlas i det betänkande vi debatterar i dag.
Vi ser att vi inte kommer att uppnå 12 av våra 16 miljömål. Vi ser att det är hack i kurvan år 2022. Samtidigt står Elin Nilsson, som företräder samma parti som vår klimat- och miljöminister, och säger att vi ska ha en stark klimat- och miljöpolitik och att man ska göra avvägningar.
Vi måste göra avvägningar som politiker. Det är vad vi är till för. Vi har en mängd fakta och experter som säger saker. Sedan ska vi väga samhällsintressena mot varandra och också se till att det finns en legitimitet för de beslut vi fattar.
Vi ser också att den politik som har förts har tjänat oss väl. Vi har minskat våra utsläpp och ökat vårt välstånd. Vi har ökat andelen skyddad natur. Vi har gått framåt, även om vi inte heller var i mål för många av miljömålen innan 2022. Men utvecklingen för många av dem gick åt rätt håll.
Nu ser det inte ut så. Det ser också ut som att det är medvetna beslut som gör att det går åt fel håll. Vi har ett minskat pris på bensin och diesel, som också var ett vallöfte. Vi ser att vi har en minskad budget för miljöövervakning.
Vi ser att strandstädningspengarna försvinner, något som är väldigt stort på västkusten där jag bor. Vi ser att vi inte kan sätta ut lax i vissa laxprojekt som pågår. Flera av dessa olika miljöprojekt, klimatprojekt och politiken stoppas upp, minskas och motarbetas aktivt. Hur ska ni komma till rätta med det?