Herr talman, ledamöter, åhörare i bänkarna här! I kväll kommer vi att diskutera två betänkanden från konstitutionsutskottet. Det första betänkandet handlar om riksdagens arbetsformer. I betänkandet behandlas ett antal motioner där ledamöterna har skrivit om hur vi själva organiserar vårt arbete. Bland annat har, tror jag, andre vice talmannen själv skrivit någon motion.
Jag tänker ganska kort ta upp tre frågor. En av dem gäller den allmänna motionstiden.
För den som inte känner till det kan jag berätta att vi har den något udda situationen här i riksdagen att riksdagsledamöterna under två veckor varje år får skriva förslag om vad de vill. Under övriga året har regeringen i praktiken ensamrätt på att lägga fram förslag. Om detta finns det ett antal motioner.
Man vill till exempel under hela året ha fri motionsrätt för ledamöterna. Jag och Miljöpartiet tror att det på flera sätt skulle kunna vara bra. Det skulle ge motionsskrivandet en större aktualitet. Kanske skulle det bli mer genomarbetade motioner. Som det är i dag blir det en stor arbetstopp för många ledamöter och tjänstemän under veckorna med motionsrätt. Kanske skulle det också bli färre upprepningar. Bland oss ledamöter av Sveriges riksdag finns det av någon märklig anledning en tendens att varje år under motionsperioden på hösten skriva samma motioner som föregående år. Det kan hända att det med en ändring skulle bli lite färre sådana.
I kommuner och landsting har man ordnat detta på annat sätt. I Finland har man till exempel gått över till att ha fri motionsrätt året runt. Det har visat sig att det därmed blir färre motioner, så det finns en del fördelar med det.
Just nu pågår en utredning om hur vi organiserar arbetet här i riksdagen. Vi låter väl den få jobba färdigt innan vi kräver förändringar.
Den andra, väldigt spännande, frågan gäller ledamöternas arvoden. Det finns motioner om förändringar, om att vi här i riksdagen ska besluta om storleken på våra arvoden - detta i stället för att som nu ha en fristående nämnd som avgör de här frågorna. Jag tycker att det är väldigt trevligt och skönt att det finns en fristående nämnd så att jag slipper fatta beslut om hur höga mina arvoden ska vara. Mot den bakgrunden föreslår vi i konstitutionsutskottet totalt sett inte en förändring på området. Vänsterpartiet har reserverat sig på den punkten.
Den tredje frågan gäller öppna sammanträden. Riksdagens utskott har som huvudregel slutna sammanträden. Det finns både fördelar och nackdelar med det. En erfarenhet från EU-parlamentet är att det har fungerat ganska bra med öppna sammanträden. Vi brukar annars kritisera EU för att vara en mer sluten organisation, men i det här fallet är utskottsarbetet i EU-parlamentet öppnare och mer lättillgängligt för människor så att de kan ta del av vad som sägs, av hur förhandlingar går till och sådant.
Det finns en del problem med att övergå till öppna sammanträden som huvudregel. Man kan till exempel fråga sig om våra sammanträdesrum räcker till. Kanske blir det stora kostnader för att ordna säkerheten.
Därför kommer jag och Vänsterpartiets ledamot här fram till att vi föreslår att man gör en utredning om hur vi skulle kunna gå över till öppna sammanträden som huvudregel och att man reder ut de mer praktiska frågorna för att se om detta kan vara en möjlig väg framöver.
Jag yrkar därför bifall till reservation nr 2.