Fru talman! har frågat mig vilka nya initiativ jag avser att ta för att förhindra de tidiga avhoppen på lärarutbildningen generellt. Han har också frågat mig om jag avser att presentera nya skärpningar kring antagningskraven, exempelvis höjda betygskrav, för att minska avhoppen. Vidare har Roger Haddad frågat mig om jag avser att presentera några särskilda förändringar kring ämneslärarutbildningen.
Ett tidigt avhopp innebär att en student som senast var registrerad på en lärarutbildning termin ett och två inte längre var registrerad termin tre och fyra. Sedan den nya lärarutbildningen startade höstterminen 2011 visar statistik från UKÄ att andelen tidiga avhopp har minskat på alla lärarexamina förutom förskollärarexamen. Även om ämneslärarutbildningen har den lägsta examensfrekvensen av lärarutbildningarna har andelen tidiga avhopp minskat från 35 till 30 procent.
För att lösa lärarbristen och få fler lärare i skolan är det naturligtvis angeläget att så många studenter som möjligt känner motivation att fortsätta sina studier och slutföra sin lärarutbildning.
Universitetskanslersämbetet har undersökt hur lärosätena arbetar för att minska avhoppen. Lärosätena ger en samstämmig bild av att lärarledd tid och ett aktivt deltagande vid läraktiviteter bidrar till ökad genomströmning.
För att stärka kvaliteten i bland annat lärarutbildningarna har regeringen genomfört en kvalitetsförstärkning som från och med 2020 är permanent och omfattar 250 miljoner kronor årligen. Kvalitetsförstärkningen möjliggör en ökad ersättning inom undervisning och verksamhetsförlagd utbildning men även inom humaniora och samhällsvetenskap för att stärka kvaliteten i ämnesstudierna. Målet är att det ska bli fler lärarledda timmar på de utbildningar som omfattas av satsningen.
Regeringen har också valt att vidareutveckla, utöka och permanenta satsningen på övningsskolor så att fler studenter vid alla lärarutbildningar kan dra nytta av de goda resultat som övningsskolorna visar.
Från och med höstterminen 2021 får de statliga lärosäten som vill ställa krav på att en sökande till förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarutbildningen ska vara lämplig för utbildningen. När det gäller frågan om det ska krävas högre betyg för behörighet till ämneslärarutbildningen fick Universitets- och högskolerådet, UHR, i uppdrag av regeringen att utreda hur ett krav på betyg C i undervisningsämnet skulle kunna utformas liksom att beskriva konsekvenserna. UHR har lämnat en rapport med förslag, men pekar även på negativa effekter på individ, lärosätes- och samhällsnivå. Den rapporten bereds nu i Regeringskansliet.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag också lyfta fram kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, mot en ämneslärarexamen som en möjlighet för studenter som kanske tidigare har hoppat av att återuppta sina studier. KPU riktar sig till personer som har ämneskunskaperna för att bli ämneslärare. KPU har under alla år haft högre genomströmning än den reguljära ämneslärarutbildningen.
Regeringen har också satsat på en försöksverksamhet med en ny kortare KPU som leder till grund- eller ämneslärarexamen för den som redan har en akademisk examen för att få fler behöriga lärare i skolan. Tio lärosäten är i full färd med att starta upp utbildningen, som riktar sig till en målgrupp med hög studievana och som är redo att ställa om till läraryrket.