Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Kommunikationer

Emma Wallrup (V), 2015-12-10 (riksmöte 2015/16).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2015/16:TU1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 3 om att utreda finansieringen av Sjöfartsverket.

Sjöfarten har stor potential både när det gäller att minska klimatutsläppen och att transportera gods med båt i stället för med lastbil. Vänsterpartiet vill därför att en utredning görs för att se hur man kan ge lika förutsättningar för de miljövänliga transportslagen genom att eventuellt överföra Sjöfartsverket till statlig finansiering, det vill säga om utredningen visar att det är rimligt. Just farledsavgifterna är någonting som man borde se över.

Vi i Vänsterpartiet är också väldigt glada för de ökade satsningar på kollektivtrafik i glesbygd som vi lyckats få igenom i förhandlingarna. Jag håller med om att det inte är gigantiska satsningar. Det är ett första steg mot en utvecklad kollektivtrafik i hela landet. Vi behöver tänka annat än storstad. Det blir så lätt att det hamnar där i slutändan.

Det kommer nu alltfler olika samåkningslösningar och olika alternativa lösningar för småbygder. Det är mindre satsningar som kan ge mycket som man till exempel kan testa inom projektet. Men vi behöver göra mycket mer framöver. Detta är bara ett första steg.

Det är också bra att arbetet med stadsavtalet fortskrider. Det är bra att det där ställs krav på kommunerna att arbeta med att minska bilismen i städerna som motkrav för att få medel till utbyggnad av kollektivtrafiken.

Forskningen pekar mot att man får en kraftig överföring från bilåkande till kollektivtrafik om man minskar bilismen i städerna med konkreta åtgärder i stadsplaneringen samtidigt som man sänker priset i kollektivtrafiken och även arbetar med att den ska ha god tillgänglighet. Det är till exempel så man har jobbat i Freiburg i Tyskland. Jag har talat med trafikforskare som stöder den modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi kommer att behöva stärka kollektivtrafiken väldigt mycket om vi ska nå klimatmålen. Det skulle också vara ett sätt att få väldigt många medborgare intresserade av klimatarbetet. Många bilister är provocerade av att kollektivtrafiken är dyr. Till och med en Volvochef på ett seminarium som vi nyligen var på erkände att kollektivtrafiken är för dyr. Det var väldigt intressant.

Ett till problem med kollektivtrafiken är att vi nu har organiserat den i väldigt många regioner och att den ligger tillsammans med landstingen. De flesta landsting har en väldigt belastad budget. Vården har en tuff ekonomi. Det finns stora behov och också stora brister i vården i dag.

Det är inte många klimatpolitiker som ställer sig upp och säger: Vi behöver mindre vård och mer kollektivtrafik. Det är lite grann en felaktig organisering som vi nu har. Om man till exempel tittar på Karlstad, som inte har knutit sig så starkt till landstingen utan har ett starkare kommunalt inflytande i kollektivtrafiknämnden, kan man se att de är i front när det gäller att utveckla kollektivtrafiken. Det är viktigt att vi lyfter upp det på agendan och också tänker på att det behövs mer statliga medel för att få igång arbetet med fördubblingsmålet ordentligt. På grund av organiseringen är vården en hämsko.

Vi är också jätteglada att det äntligen kommer medel i vår budget till järnvägsunderhållet. Det är underbart att ha en budget där vi satsar mer på järnväg än väg. När vi har dessa klimatorostider satsar vi äntligen rätt. Järnväg är trots allt det mest energieffektiva transportmedlet att frakta gods på. Det är också ett av de mer energieffektiva transportmedlen för persontrafik. Det är väldigt bra.

Vi hörde här Jessica Rosencrantz nämna att strukturen på Trafikverket måste vara sådan att det fungerar. Här är jag av motsatt uppfattning till den hon har. Jag har fått informationen från flera håll att det är just uppsplittringen av verksamheten på flera bolag som är problemet.

Nu har man hälften så mycket banarbetare på spåren. Väldigt många har i stället flyttat upp och blivit administratörer som ska kontrollera alla dessa bolag på grund av avregleringarna. Det är ett jätteproblem som vi bör ta tag i och se över. Vi har en översyn på gång om staten ska ha ett ökat samlat ansvar, och vi ska se över ett förstatligande av vissa väsentliga delar. Jag hoppas att det arbetet fortskrider så att vi kan få fram pengarna.

Jag har fått information från järnvägsarbetare, lokförare och så vidare. De berättar hur pengarna inte kommer fram. Man hinner inte ens få in i åtgärdsplaneringen att det ska vara underhåll i god tid för att organiseringen är så dålig. En hel sommar kan missas därför att man inte hinner få ut ordern i tid. Jag tror att det hände förra sommaren. Man jobbar över huvud taget inte, och pengar kommer inte till sin rätt. Det är jätteallvarligt.

Det är intressant att vi har haft en borgerlig regering tidigare och även röda regeringar som inte har prioriterat järnvägen tillräckligt. När vi står inför det klimatläge vi har hoppas jag att de ord vi hör här från talarstolen kommer att innebära att vi fortsättningsvis verkligen prioriterar gods på järnväg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi hade precis Näringslivets Transportråd i utskottet. De var väldigt tydliga med att det näringslivet i Sverige efterfrågar är gods på järnväg. Det är väldigt effektivt för dem om det fungerar. I dagens läge är det just problem med tillförlitligheten. Här skulle vi kunna få en samsyn över blocken och verkligen storsatsa på järnvägen.

Jag vill lite kort lyfta fram tunga transporter på lastbil. När utredningen kommer på bordet är det väldigt viktigt att man iakttar att vi inte först kommer att kunna prioritera de stråk som gynnar skogsnäringen i Norrland. Det är det finmaskiga nätet. Om man följer förslagen kommer man först att prioritera de stora motorvägarna som verkligen konkurrerar med järnväg. Det är fruktansvärt fel när vi behöver få bort lastbilar från vägarna och öka trafiken på järnvägen.

Här har jag talat med vissa forskare som har varit engagerade i utredningarna om 74 ton. De säger att det är otroligt viktigt att Trafikverket om 74 ton införs får ett uppdrag att stärka omlastningskajer, omlastningsnoder och underhållsarbete i de noder som förkortar lastbilssträckorna. Vi ska ha en planering där vi planerar för att det ändå är järnvägen som ska ta de största bitarna av sträckan som godset transporteras.

Jag vill lyfta in det i debatten. Jag hoppas att alla tar med sig och driver det på olika nivåer och får med det i arbetet så att vi inte bara får en massa stora tunga lastbilar på våra Europavägar i landet som konkurrerar ut järnvägen. Om det nu blir 74 ton ska vi fortfarande prioritera järnvägen och jobba som dessa forskare säger. Vi ska stärka omlastningsnoder för att så fort som möjligt få över godset på järnväg.

Alliansen tycker att vi straffbeskattar flyg, lastbilar och annat som inte är bra för miljön. Allting handlar om prioriteringar. Jag kommer nu snart att missa mitt flyg till Paris, dit jag är på väg till klimattoppmötet. När jag kommer hem därifrån misstänker jag att vi kanske har fått ett lite bättre avtal än förra gången. Men vi kommer att vara långt ifrån framme.

Vi kommer att behöva jobba otroligt effektivt på alla plan för att nå klimatmålen. Vi behöver fatta en del tuffa beslut som styr om till klimateffektiva transportmedel.

Debatten

Hämtad sida: 49

49 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Emma Wallrup (V): Kommunikationer (2015-12-10) — PRESS0