Herr talman! Hillevi Larsson har frågat mig vad jag gör för att riva gränshinder och förebygga att nya uppkommer.
Regeringen fäster stor vikt vid att bekämpa gränshinder, och jag ser detta som en av mina högst prioriterade arbetsuppgifter. Såväl på det nordiska planet, inom EU och bilateralt arbetar vi med att motverka och ta bort barriärer och hinder för dem som vill leva, bo och verka gränslöst. Detta yttrar sig på en rad olika sätt.
En handlingsplan för att bekämpa gränshinder antogs av de nordiska samarbetsministrarna förra året, under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.
Det nya Gränshinderrådet är en viktig del i den handlingsplanen, och tillkännagavs av de nordiska statsministrarna i en deklaration i samband med Nordiska sessionen i höstas. Genom Gränshinderrådet effektiviseras och breddas det nordiska gränshinderarbetet.
Från svensk sida har vi inom ramarna för Gränshinderrådet valt ut ett antal hinder som vi ger särskild prioritet. Ett exempel, som har särskild relevans för Öresundsregionen, är rätten till tjänstledighet för politiska uppdrag från arbete i annat nordiskt land.
Som ansvarig minister för EU:s inre marknad arbetar jag ständigt för att värna och stärka den fria rörligheten inom EU. Ett exempel på en problematik som hanterats inom ramarna för EU-samarbetet är den som mött många människor som arbetat i två länder. I dag är det möjligt för den som är bosatt i Sverige och arbetar i Danmark att ha bisyssla i Sverige. Detta har tidigare varit ett av de största gränshindren i framför allt Öresundsregionen.
Hillevi Larsson tar i sin interpellation upp Öresundskommitténs kartläggning av gränshinder. Av de 43 rapporterade gränshinder i Öresundskommitténs databas har 19 helt eller delvis hanterats. Nationella skillnader medför dock att det ibland kan vara mycket svårt och ta lång tid att lösa ut vissa hinder. Ett exempel på detta är det hinder som det utgör att vi har olika valutor i Sverige och Danmark.
Sist i Öresundskommitténs förteckning över gränshinder uppmärksammas att danska fritidshusägare i Sverige inte kan få svenskt personnummer. Detta kan försvåra möjligheten att teckna till exempel mobil- eller internetabonnemang. I oktober förra året gav regeringen Skatteverket i uppdrag att påbörja arbetet med att hitta en lösning på problematiken genom att utreda möjligheterna för utländska fritidshusägare att tilldelas samordningsnummer. Uppdraget ska redovisas senast 1 september i år.
Gränshinderarbetet är omfattande, och sträcker sig över en rad politikområden. Det jag nämnt här är bara ett axplock av de åtgärder och frågor som vi arbetar med, men låt mig inskärpa att jag delar Hillevi Larssons åsikt att vi ständigt måste arbeta både med att förebygga nya gränshinder och med att riva befintliga gränshinder. Detta är och kommer att fortsätta vara en högt prioriterad uppgift för regeringen.