Fru talman! Visst summerar vi snart fyra år med en socialdemokratisk regering. Med facit i hand kan vi konstatera att det man sa före valet icke har levererats. Däremot har man gjort en del andra trevande försök att rätta till saker och ting. Men det är inget som märks där ute på våra vägar.
Det var ett långt tal Leif Pettersson höll. Men i sak var det oerhört fattigt. Det är bara att konstatera att Socialdemokraterna egentligen är som piggast i opposition. Det är då man jobbar och sliter. Sedan sätter man sig på sina händer i regeringsställning och gör ingenting. Man tillsätter en utredning för att flytta fram klampningstiden med tolv timmar, och den utredningen håller man på med i tre och ett halvt år, för att komma fram till att det inte är möjligt att klampa längre än ytterligare tolv timmar.
På tre och ett halvt år hade vi nog kunnat utreda de flesta frågorna inom hela åkerinäringen. Vi hade kunnat titta över vad som skulle kunna vara den tyska modellen, att klampa tills vi verkligen har fått fast dem och fått in böterna. Men i stället valde man tolv timmar.
Jag måste fråga: Är Leif Pettersson nöjd med tolv timmar? Är det verkligen att klampa på riktigt, som man sa före valet, fru talman? Har man nått det målet nu?
Jag ställde en fråga i mitt anförande som jag gärna vill ha svar på. Jag tänkte att nu kommer väl Leif Pettersson ändå att ägna sig åt att svara på den frågan i sitt långa anförande på nästan 20 minuter. Men nej, det gjorde han inte med ett enda ord.
Vi vill ha en konkurrensutredning för att stämma av hur konkurrenssituationen ser ut för svensk åkerinäring gentemot utländska åkare. När kommer den utredningen? Det svaret borde vi kunna få. Det har riksdagen faktiskt ställt sig bakom, och det vore väl rimligt att börja utreda konkurrenssituationen innan ni utreder nya skatter.