Herr talman! Vad är rättigheten värd om den inte kan värnas? Det kan tyckas vara en ganska viktig och allmängiltig fråga i många sammanhang, men den är kanske synnerligen aktuell när vi debatterar dagens betänkande. Bakom den spännande titeln
Vissa immaterialrättsliga frågor
döljer sig viktiga ämnen som patent och upphovsrätt. Motionerna spänner över patenträttsliga frågor, åtgärder mot piratkopiering, fildelning och det civilrättsliga sanktionsdirektivet.
I grunden handlar allt detta om svenska entreprenörer, småföretagare, formgivare, musiker och författare. Det handlar om hur man ska kunna förverkliga sina idéer och sin kreativitet och hur man ska kunna omsätta dem i lönsamhet. Det handlar om hur svenska företag ska kunna startas, växa och fortleva och hur Sverige ska kunna hävda sig på en global konkurrensutsatt marknad.
Det är lätt att säga att man är för upphovsrätt och immaterialrätt, men det är inte lika lätt att sätta kraft bakom orden. Samtidigt blir immaterialrättsfrågorna allt viktigare - brott mot immaterialrätten utgör ett allt större hot mot svenska företag och svenska entreprenörer.
Den senaste tiden har frågorna mest kommit att handla om piratkopiering på nätet och olaglig fildelning. Det är ganska naturligt eftersom detta är den fråga som kanske mest har kommit att beröra gemene man i vardagen. Ofta är det först när frågorna flyttar in i våra egna vardagsrum som de verkligen ställs på sin spets.
Samtidigt är de skapande branscherna en oerhört viktig del av det som kan växa i Sverige - människor som inom tjänstesektorn, musikindustrin, filmskapandet och författandet ser till att vi växer som nation och att vi får inkomster och arbeten i vårt land. Upphovsrättsfrågorna på Internet handlar mycket om hur dessa så viktiga branscher både ska kunna överleva, leva och växa, men de handlar också om var gränsen går i den andra ändan - på konsumentsidan. De handlar om integritet och övervakning, ny teknik, nya möjligheter och nya prövningar. De handlar om mitt och om ditt.
Många av motionerna i betänkandet rör också upphovsrätten på Internet, men immaterialrättsområdet rymmer så mycket mer. Jag tänkte därför, herr talman, i mitt anförande fokusera lite mer på dessa andra områden.
För en tid sedan besökte jag möbelmässan här i Stockholm och träffade där såväl upprörda som uppgivna företagare. Svensk möbelindustri tappade, liksom annan industri, under finanskrisen men är nu på väg upp igen. På grund av den svaga svenska kronan minskade inte möbelexporten mer än 9 procent 2009, medan importen sjönk med 30 procent.
När den svenska kronan nu åter stärks resulterar det i ökad import medan exporten ligger still. Största importlandet är Kina, som svarar för en femtedel av all svensk möbelimport. Denna ökning har medfört en tilltagande spridning av kinesiska kopior av svenska och europeiska designprodukter.
Tala om den frustration man känner på Blå Station nere i Skåne över detta! Deras stol Sting, i aluminium och rostfritt stål, slog världen med häpnad när den presenterades 2004. Den vann såväl svenska som internationella priser och var resultatet av en lång och mödosam utvecklingsprocess. Ett halvår efter presentationen kunde ägarna till Blå Station se sin stol i en monter på en möbelmässa i Italien. En exakt replika presenterades av ett kinesiskt företag för en bråkdel av det svenska priset.
Herr talman! Jag nämnde Blå Station, men jag skulle precis lika gärna ha kunnat prata om Swedese, Kinnarps och Offecct, eller om det svenska glasriket, om modeindustrin eller om våra duktiga industridesigners.
Den svenska möbelbranschen tar nu egna initiativ för att stävja piratkopieringen. Man är bland annat medskapare till ett etiskt råd bestående av jurister, dit företag ska kunna vända sig om de anser att deras möbel har blivit kopierad. Genom att publicera uppgifter om piratkopiering hoppas man på en självsanerande effekt. Man har också tagit fram nya avtalsmallar där immateriella frågor och piratkopiering är prioriterat - allt för att förtydliga rättighetsaspekterna och underlätta för den enskilde designern respektive möbeltillverkaren.
Olika branschinitiativ av den här typen är både bra och nödvändiga. De visar också på den väldigt besvärliga situation som man på många håll befinner sig i. Grunden i immaterialrätten handlar också om att rättighetsinnehavare själva ska ha möjlighet att bevaka sina rättigheter och sedan kunna agera civilrättsligt. Men politiken måste lägga grunden.
Som nämnts här från talarstolen känner inte immaterialrätten några nationsgränser. Den nationella lagstiftningen, som ständigt sätts på prov, är otillräcklig och kommer alltid att vara otillräcklig. Det internationella och globala samarbetet är nödvändigt.
En av de stora stötestenarna har varit den om ett gemensamt EU-patent, och det är ingen ny fråga. Den har diskuterats sedan 1960-talet. År 1973 infördes ett Europapatent som innebär att ett europeiskt patent ska omvandlas till nationella patent i varje medlemsstat. Det är en både kostsam och besvärlig process. En expertrapport beställd av EU-kommissionen visar att om man vill ha ett patent giltigt i hela EU är årsavgifter och översättningskostnader upp till femton gånger så höga som för ett amerikanskt patent. Totalt uppskattar man att bristerna i patentsystemet kostar europeiska företag drygt 2,2 miljarder kronor varje år.
Sverige tillhör den absoluta världstoppen i antalet tagna patent. Nuvarande regler försvårar avsevärt för de svenska företagen. Höga kostnader och ett otryggt rättsläge stänger i princip ute små och medelstora företag helt från att söka patent för den europeiska marknaden. Likaså försvåras avancerad forskning vid högskolor och universitet.
Ett stort och viktigt steg mot ett gemensamt EU-patent togs under det svenska EU-ordförandeskapet. Man kom då överens om gemensamma riktlinjer som innebär att man genom en enda ansökan får ett patent som gäller i hela EU - en marknad om 500 miljoner människor. För detta betalar man en enda årsavgift i stället för en för varje land.
Det var därför oerhört glädjande när EU-parlamentet nyligen godkände det fördjupade samarbetet om ett gemensamt EU-patent. Nu kan 25 av EU:s 27 medlemsländer gå vidare med att skapa ett enhetligt patentskydd. Bara Spanien och Italien står utanför och får nu känna konsekvenserna. Det enda som återstår är ett formellt beslut just i dag på konkurrenskraftsrådet om att inleda samarbetet. Därefter kommer kommissionen att ta fram exakta förslag på hur det hela ska genomföras. Förhoppningsvis kan även den tidigare nämnda stötestenen om en europeisk patentdomstol lösas.
Ett annat viktigt ben är det väldigt omdiskuterade ACTA-avtalet - ett nytt internationellt handelsavtal med åtgärder mot piratkopiering och varumärkesförfalskning. Efter två års förhandlingar blev det klart i början av december förra året. Stora delar handlar om utbyte av information och tekniskt bistånd, men det innehåller också viktiga förändringar i förhållande till dagens situation.
Den rättsliga regleringen i ACTA bygger på TRIPS-avtalet, men då TRIPS kräver att tullen ska kunna ingripa endast vid import omfattar ACTA även export. Ett betydligt större ansvar läggs därmed hos de länder varifrån många piratkopior har sitt ursprung. En annan viktig skillnad är att polis och åklagare nu får möjlighet att ingripa utan angivelse av målsägande.
Men det sker även mer som är värt att uppmärksammas. För att förbättra information och statistik relaterad till piratkopiering och varumärkesförfalskning har EU-kommissionen 2009 etablerat ett observatorium. Syftet är också att identifiera och sprida best practice på området och även att ha ett informationsutbyte med den privata sektorn. Till detta ska läggas att EU-kommissionen har tagit initiativ till en frivillig uppförandekod för handelsplatser på Internet, till exempel Blocket, E-bay och andra, med syfte att hitta tekniska lösningar för att minska handeln med piratkopierade varor.
Herr talman! Svenska innovativa företag kan nu se fram emot påtagliga fördelar, med bättre patentskydd, lägre kostnader och klara regelförenklingar. Små och medelstora företag får nya möjligheter till skydd som på grund av kostnaderna hittills i praktiken varit omöjligt. Det vi nu ser är flera politiska genombrott som avsevärt förbättrar villkoren för svenskt företagande.
Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till näringsutskottets förslag till beslut i betänkandet.