Herr talman! Det är väl ingen överdrift att säga att det går väldigt bra för Sverige. Vår ekonomi i förhållande till jämförbara länder i Europa har till och med gått mycket bra. Tillväxten i år kommer upp mot kanske 5 procent.
Det är klart att regeringens och Riksbankens politik har varit väldigt viktiga för hur ekonomin har fungerat under den finansiella krisen och har spelat en viktig roll för den snabba ekonomiska återhämtningen. Men det finns också underliggande faktorer som är väldigt viktiga.
Svenska ekonomiska framgångar och vårt rykte som välfärdsbyggare vilar nämligen på till exempel kunskap och innovationskraft. För att behålla denna utvecklingskraft är det väldigt viktigt att vi också utvecklas som sådana. Här spelar skola, högskola och forskning väldigt centrala roller, men det gäller också försvaret av immateriella rättigheter. Detta försvar är nödvändigt för att vidmakthålla en hög grad av nyskapande och innovativ verksamhet.
De nio motioner som kammaren har att ta ställning till i dag har i huvudsak kommit till för att motionärerna anser att rättigheter till patent, upphovsrätt och kanske också design och varumärken inte har ett fullgott skydd. Samtidigt måste en avvägning göras mellan rättighetshavarnas intressen och olika användarintressen. Denna avvägning är inte given, och den ifrågasätts i ett par motioner.
När vi som lagstiftare gör avvägningen mellan olika intressen på detta område är det väsentligt att inte rycka undan mattan för den innovations- och skaparkraft vars betydelse alltså inte kan överskattas. Det gäller också det konstnärliga området. Upphovsrätten är för många utövare utkomstens själva förutsättning.
En OECD-rapport från 2008 visar att varumärkesförfalskade och piratkopierade varor säljs i internationell handel till ett värde av mer än 250 miljarder US-dollar. Den internationella handelskammaren, ICC, har nyligen kommit med en kompletterande rapport som inkluderar också inhemskt producerade och konsumerade förfalskade produkter, digital piratkopiering med mera. I denna rapport är omsättningsbeloppen ännu mer svindlande. De beräknas till 1 700 miljarder dollar år 2015. Detta handlar om miljoner arbetstillfällen som står på spel från år till år.
I en av de nio motioner som kammaren har att ta ställning till i detta sammanhang förespråkas att staten ska bli mer aktiv när det gäller att beivra brottet patentintrång. Kravet i patentlagen på att åtal endast får väckas av allmän åtalare, som det heter, om åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt bör tas bort, sägs i denna motion. I en annan motion anförs att regeringen bör se över det nuvarande patentsystemet i dess helhet.
Mot bakgrund av det jag nyss sade kan sådana här förslag te sig motiverade. Som motionärerna har kunnat konstatera har utskottet heller ingen annan uppfattning vad gäller behovet av ett väl fungerande patentsystem - det är själva vägvalet och kostnaderna som gör att vi drar olika slutsatser. Sverige deltar både aktivt och konstruktivt i de förhandlingar inom EU som syftar till att skapa ett EU-patent och inrätta en enhetlig europeisk patentdomstol. Som alla är medvetna om skulle ett EU-patent göra det möjligt att med en enda ansökan få ett patent godkänt för hela EU.
Vi vet i utskottet att detta är på gång. Det fördjupade samarbete som Sverige bidrog till att ta initiativ till verkar nu ha goda förutsättningar att resultera i en överenskommelse som kommer att kunna göra skillnad. Det blir i praktiken de trilskande länderna som kommer att sitta med svartepetter. Rättvisan har ibland sina poänger.
I en annan motion efterlyser man förbättrad lagstiftning för att motverka piratkopiering. Både i svensk grundlag och i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är upphovsrätten och rätten till immateriell egendom skyddad. På detta har följt EU-direktiv som har lett till lagändringar i medlemsstaterna, och genomförandet av dessa lagändringar granskas för närvarande.
Sedan ett par år har det förekommit förhandlingar om ett internationellt handelsavtal med åtgärder mot piratkopiering och varumärkesförfalskning - ACTA-förhandlingarna. Ett avtal mellan EU och en rad andra länder blev klart i december och ska i år undertecknas och ratificeras. Det är alltså på internationell nivå man bäst kommer åt det växande problemet med piratkopiering, varför utskottet menar att det saknas anledning för riksdagen att göra något uttalande i enlighet med yrkandena i bland annat motion 2010/11:N338.
När det gäller fildelning och lagring av information om Internetanvändares trafik kvarstår motsättningarna mellan alliansregeringens partier och framför allt Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Att som föreslås i kommittémotionen från Miljöpartiet ställa krav på att fildelning för privat bruk avkriminaliseras innebär ju att man helt sonika berövar upphovsrättsmännen eller upphovsrättskvinnorna den rätt lagstiftaren tillförsäkrat dem.
Utskottet kan inte heller gå med på att Sverige ska omförhandla det berörda EU-direktivet, det så kallade Infosocdirektivet. Motionärernas förslag att Internetoperatörer inte ska få lagra information om enskilda Internetanvändares trafik måste också avvisas eftersom det strider mot datalagringsdirektivet. Genomförande av detta direktiv förbereds för närvarande av justitieutskottet, och det finns ingen anledning för riksdagen att i detta läge göra något särskilt uttalande.
Samtidigt som jag nu yrkar avslag på samtliga nio aktuella motioner vill jag återigen betona att avslagen inte innebär att utskottet ser ansträngningar att förbättra skyddet för immateriella rättigheter som obehövliga. Kommer de ansträngningar som nu företas inom regering, riksdag och EU-kommissionen inte att leda till avsett resultat, herr talman, finns det säkert anledning att återkomma.