Fru talman! Vi ska nu debattera finansutskottets betänkande Ändringar i regelverket om hantering av finansiella företag i kris , och här behandlas regeringens proposition med samma namn.
Propositionen innehåller förslag på åtgärder för att stärka regelverket om hantering av finansiella företag i kris. Förslagen anpassar svensk rätt till nya bestämmelser i EU:s tillsynsförordning och genomför nya regler i EU:s krishanteringsdirektiv i svensk rätt.
Regeringen har i propositionen valt att inte implementera centrala delar av EU:s krishanteringsdirektiv. Genom att utelämna vissa bestämmelser i det svenska genomförandet möjliggör regeringen en tillämpning som innebär att svenska banker kan åsättas ett efterställningskrav som är väsentligt högre än direktivets uttryckliga begränsningar. Detta innebär att det så kallade efterställningskravet kan komma att sättas väsentligt högre i Sverige än i resten av Europa.
Fru talman! Genom att inte implementera direktivet fullt ut kan regeringens förslag komma att snedvrida konkurrensen, inte bara utanför Sverige utan även inom Sverige, där banker med huvudkontor utanför Sverige kan komma att ha ett väsentligt lägre krav på sig än det som kan komma att ställas på svenska banker. I slutändan är det förstås kunderna som kommer att drabbas i form av högre räntor och avgifter.
Det ska utöver detta sägas att svenska banker redan i dag har höga kapitalkrav i en europeisk jämförelse. Den av regeringen planerade riskskatten måste också tas i beaktande.
Var för sig och sammantaget kommer regeringens implementering av EU:s krishanteringsdirektiv och riskskatten att leda till dyrare banklån för företag och privatpersoner och sämre möjligheter för svenska banker att konkurrera med utländska banker.
Fru talman! Jag vill därför yrka bifall till reservationen i betänkandet om att regeringen skyndsamt ska se över detta och återkomma med ett nytt förslag så att EU:s krishanteringsdirektiv fullt ut genomförs för att reducera riskerna för snedvriden konkurrens.