Herr talman! Jag skulle också kunna instämma i
tredje vice talmannens dysterhet och sorgsenhet,
men detta är något som vi måste lära oss att leva
med i politiken. Även om vi tycker att vi har rätt,
Bertil Fiskesjö, är det inte alltid så att alla
instämmer i den egna bilden.
Denna fråga har väldigt länge diskuterats i denna
kammare. De år som jag har varit i riksdagen har
jag försökt att dra mitt strå till stacken, därför att
jag tror att den regionala demokratin är väldigt
viktig. Jag tycker att det finns en påtaglig rörighet
och oklarhet ute i regionerna och länen i dag.
Jag hade också trott, och tror fortfarande, att
Regionberedningen kommer med kloka förslag.
När beredningen diskuterar regional demokrati
görs den i mitt tycke enda riktiga bedömningen, att
demokratin bör öka i stället för att minska och att
besluten behöver decentraliseras samt att det
följaktligen bör vara ett folkvalt styre i regionerna.
Jag har förstått att man härigenom har väckt många
stridsandar till liv, och revirtänkandet inom
förvaltning, byråkrati och politik växer sig starkt.
Regionberedningen är nu klar med sitt första
delbetänkande som handlar om Västsverige och
Skåne, vilket skall presenteras för offentligheten i
morgon förmiddag. Detta är i alla fall ett första steg
framåt. Jag kan hålla med om att det är ett litet
steg, men det är dock ett steg. När det gäller Skåne
går man på den linje som jag av pressuppgifter bl.a.
har förstått att man är beredd att göra, vilket
innebär att man går via ett kommunalförbund. Jag
kan dela Bertil Fiskesjös principiella kritik mot
kommunalförbund. Men detta är det första steget.
Det är inte steget, Bertil Fiskesjö. Om det är steget,
delar jag till fullo den kritik som har framförts i det
särskilda yttrandet. Detta är det första steget mot
ett folkvalt organ som fungerar bättre och som
dessutom reder ut den här regionala röran.
Jag tror precis som Bertil Fiskesjö att det, om
Sverige skall fungera -- speciellt i ett längre
perspektiv i det enade Europa -- är alldeles
nödvändigt att makten decentraliseras från detta
hus och att vi får ett ökat regionalt folkligt
inflytande över viktiga frågor. Så är det inte i dag.
Medborgarna vet egentligen inte var besluten
fattas, av vem besluten fattas och vem som har givit
beslutsfattarna uppdragen.
Storstadsförhandlingarna är ett lysande exempel på
detta. Den diskussion som förs här i staden om
Dennispaketet är ett sådant exempel. Vi kan också
se på Göteborg och Malmö.
Jag måste tillstå, Bertil Fiskesjö, att denna
diskussion är het även inom mitt eget parti. Jag har
en känsla av att den förs också inom Bertil
Fiskesjös parti.