Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Minoritetsfrågor

Kerstin Lundgren (C), 2017-05-03 (riksmöte 2016/17).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2016/17:KU16 Minoritetsfrågor

Herr talman! Konstitutionsutskottets ledamöter! Här ser ni en glad motionär. Jag är efter tolv år tacksam för att konstitutionsutskottet nu har landat i ett tillkännagivande som föreslås riksdagen. Jag hoppas att vi ska besluta om det om en timme.

År 1999 gjorde vi ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen till en del av vårt Sverige. Vi ratificerade dem, men när vi gjorde det lät vi språkkonventionen få en speciell funktion när det gäller den sverigefinländska gruppen. Det som sas var att man för att få status som nationell minoritet antingen måste ha finska som modersmål eller också vara ättling till någon som pratade finska. Man behöver alltså inte kunna finska.

Ramkonventionen är bredare och har ett vidare syfte än språkkonventionen. Det handlar om att främja nationella minoriteters möjligheter att bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna i sin identitet. Språket är en del av detta men inte den enda, fast vi gjorde det till den enda. Vi valde att klyva den sverigefinländska gruppen i två. Den ena gav vi status som nationell minoritet, men den andra fick stå utanför, trots att man hade precis samma historiska band till Sverige och de andra kriterierna var uppfyllda.

Sedan dess har vi haft ett antal utredningar. Slutbetänkandet om de finska och sydsamiska språken pekade på att denna fråga måste redas ut. Detta var 2006, men inget hände. Nu har vi fått ännu en utredning där ingenting händer, trots att vi som sagt har hållit diskussionen levande länge.

Jag är dock glad i dag och hoppfull inför framtiden. KU har nu i sin vishet fångat essensen i min motion. Jag är glad för att det finns en bred majoritet. Jag lyssnade med glädje till Per-Ingvar Johnsson och tackar för hans arbete. Jag lyssnade även till Hans Ekströms inlägg, som jag också tycker var positivt när det gäller att peka på betydelsen av att försöka lösa den klyvning som vi från Sveriges riksdag en gång gjorde oss skyldiga till.

Här kan vi nu förhoppningsvis få inte bara ett tillkännagivande utan också en utredning, oavsett regering, eftersom det finns en så bred uppslutning. Vi kan få fram en utredning som kan klara ut om den finlandssvenska gruppen ska ha en egen nationell minoritetsstatus eller om man ska ge den sverigefinländska gruppen nationell minoritetsstatus, oavsett språk, samt en rad andra frågor kopplade till detta.

Minoritetsfrågor

Jag är glad för utredningen. Jag hoppas att den blir handlingsinriktad och att vi under nästa mandatperiod kan fatta beslut i frågan, för hela den kluvna sverigefinländska gruppen.

Jag tackar konstitutionsutskottet för att man har hörsammat mina många motioner, som nu fått ett positivt slut.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Kerstin Lundgren (C): Minoritetsfrågor (2017-05-03) — PRESS0