Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Ersättningsrätt

HILLEVI LARSSON (S), 2012-04-26 (riksmöte 2011/12).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2011/12:CU18 Ersättningsrätt

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.

Det jag vill tala om i dag är barnförsäkringar. Föräldrar rekommenderas från de flesta håll att teckna barnförsäkringar. Orsaken till detta är att samhällets skydd helt enkelt är för dåligt om det händer barnet något.

Det finns ett visst skydd för barn som går i förskolan och skolan, men det gäller bara vid olyckor. Det gäller alltså inte vid sjukdomar, och de allra flesta barn som får funktionsnedsättningar får det av sjukdomar och inte av olycksfall. Dessutom är det så att även när det gäller olycksfall brister skyddet när det gäller olycksfall som leder till funktionsnedsättning.

Det finns också allmän försäkring som utgår till barn som blir invalidiserade och inte kan arbeta. Det handlar om knappt 100 000 kronor per år till de drabbade barnen - före skatt. Då förstår man hur lite pengar det blir kvar att leva på. De här barnen riskerar inte bara att vara fattiga under sin ungdoms- och vuxentid utan även när de blir pensionärer eftersom de inte får några pensionspoäng i det här systemet.

Det finns också möjlighet för föräldrar som måste gå ned i arbetstid eller sluta arbeta helt för att ta hand om sina sjuka, invalidiserade barn att få en ersättning. Men det är 100 000 kronor per år som man maximalt kan få som förälder, också det före skatt. Det är alltså väldigt lite pengar att leva på, både för de drabbade barnen och för föräldrarna.

Det är därför föräldrar uppmanas att teckna barnförsäkring. I dag är 70 procent av alla barn försäkrade med sådana här individuella barnförsäkringar. Det är inte alla som ansöker om barnförsäkring, även om det är väldigt många. Men 25 procent av dem som ansöker får antingen nekat från försäkringsbolagen eller med invändningar nekat. Invändning innebär att det är kraftiga inskränkningar i skyddet, vad barnet blir försäkrat mot, och att det även kan vara betydligt högre premier att betala.

Det allra största problemet gäller de barn som nekas helt och hållet, alltså 7 procent av alla ansökningar. Det här är en siffra som har varit stabil under många år. De skäl till att neka som försäkringsbolagen uppger kan vara att det är ett adoptivbarn. Det kan vara att barnet hade för låg födelsevikt när det föddes. Det kan vara ett för tidigt fött barn. Sedan kan det självklart vara medfödda funktionshinder eller sådana som har uppstått innan försäkringen tecknades.

Dessutom är det så även för dem som får försäkring att upptäcker man medfödda eller ärftliga sjukdomar nekas utbetalningen, även om man har betalat premierna i alla år. Därtill kommer att om man har glömt någonting, till exempel ett läkarbesök när barnet hade öroninflammation, kan det användas av försäkringsbolaget för att neka ersättning den dag man behöver det, om det är relevant för fallet självklart.

Det här är en anledning till att man som förälder inte bara uppmanas att teckna barnförsäkring utan även att göra det så tidigt som möjligt, till och med har jag hört uppmaningen att ringa direkt från BB när barnet är helt nyfött. Det kan nämligen uppstå komplikationer och sjukdomar. Ju längre man väntar, desto större risk är det att det finns någonting som försäkringsbolagen kan hänga upp sig på och av den anledningen neka försäkring.

Det finns något som heter försäkringsavtalslagen som syftar till att komma till rätta med problemet att många barn nekas försäkring. Problemet är att som det har gått till hittills har den inte varit ett hinder. Försäkringsbolagen hittar kryphål. Om de kan visa att det av medicinska skäl finns en ökad risk, och det kan vara en väldigt liten risk, kan de neka. Det enda försäkringsavtalslagen innebär är att de måste motivera avslag på barnförsäkringsansökningar. Men de behöver inte göra en utförlig motivering. Det räcker att de bara motiverar.

Det finns en annan möjlighet för föräldrar, speciellt föräldrar till barn med funktionshinder. Det är gruppförsäkringar via fackföreningen. Det är självklart väldigt bra att de finns. Det är framför allt det som föräldrar med funktionshindrade barn har att tillgå. Inte ens alla av dem får det, men det finns en möjlighet.

Det finns tyvärr problem med detta också. Det är att villkoren kan ändras, vilket man har svårt att följa när det är en gruppförsäkring. Det kan till och med vara så att fackföreningen byter bolag och villkoren ändras totalt. Det kan framför allt vara så att man själv byter jobb och byter fackförening.

Som ett exempel på en sådan här gruppförsäkring är det ingenting av det som händer innan barnet fyller två år som kan ge några pengar. Det är mycket som händer de två första åren.

Jag vill ändå säga att det är väldigt positivt att det finns gruppförsäkringar, även om det finns begränsningar. Det är enda möjligheten för många föräldrar.

Vi kan ändå inte nöja oss med det här. Vi måste se till att alla barn får ett försäkringsskydd. Det är på grund av att det inte finns något allmänt heltäckande skydd. Hade det funnits det hade det varit en annan sak.

Det finns ytterligare ett problem i sammanhanget. Det är att det på barnavårdscentralerna förs journaler när föräldrarna kommer dit med sina barn. De här journalerna kan begäras ut i efterhand av försäkringsbolagen som grund för om man ska betala ut ersättning eller inte. Det här kan ställa till problem. Jag kan ta ett konkret exempel.

Det var en flicka som föddes med låg födelsevikt. Hon fick nej från alla försäkringsbolag. Fortfarande när hon var fyra år gammal och hade fått en lillasyster som fick full försäkringstäckning sade bolagen nej. Läkarna och sjukgymnasterna intygade att hon var hundra procent frisk. Hon hade inga men av att hon hade fötts med så låg födelsevikt. Ändå nekade alla bolag.

Ett av de här bolagen hade förutom födelsevikten som grund för detta att de hade läst en journal från barnavårdscentralen där flickan hade varit på treårskontroll. Då hade man skrivit i journalen att hon pratar något otydligt, vilket egentligen är fullt normalt för en treåring. Det hade försäkringsbolaget översatt till "pratade sluddrigt". Det var deras tolkning. På barnavårdscentralen hade de också skrivit i journalen att hon hade svårt att sitta stilla. Det hade de på försäkringsbolaget översatt till att hon var hyperaktiv. De hade sett detta som riskfaktorer.

På barnavårdscentralen sade de i det här fallet att snart vågar vi inte skriva någonting i journalerna, för det kan missuppfattas av försäkringsbolagen. Samtidigt är det väldigt viktigt att följa barnets utveckling även skriftligt, så att man inte glömmer bort någonting under resans gång.

I det här fallet slutade det positivt med att hon efter fyraårskontrollen äntligen fick en försäkring. Men det var efter många års kamp, och hon var ändå fullt frisk. Då förstår man de problem som många andra föräldrar har.

Det som behövs nu är ett översynsarbete. Snarast måste det komma till. Vi nöjer oss inte med den vaga formuleringen att det ska vara inom mandatperioden. Målet för den här översynen måste ju vara att alla barn så långt det någonsin är möjligt ska få en försäkring.

I detta anförande instämde Jan Lindholm (MP) och Marianne Berg (V).

Debatten

Hämtad sida: 10

10 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

HILLEVI LARSSON (S): Ersättningsrätt (2012-04-26) — PRESS0