Fru talman! Tack till Matilda Ernkrans för detta inspirerande inlägg! Jag tittar tillbaka i protokollet från debatten förra året och märker att det är nästan precis samma saker som sägs.
Fru talman! Det fanns en tid när Socialdemokraterna brydde sig om finansiell stabilitet. Med Göran Persson som finansminister fullgjorde man den budgetsanering som Anne Wibble påbörjade, och med Göran Persson som statsminister kom det finanspolitiska ramverket på plats. Det fanns en stor vilja från Socialdemokraterna under den här tiden att ha en budget i balans. Man gick så långt att man till och med sänkte pensionerna under 90-talet.
Nu verkar allt detta övergivet. Överskottsmålet har justerats ned, men regeringen kan ändå inte presentera en plan för att nå det nya lägre överskottsmålet. Vi har en brinnande högkonjunktur, men regeringen har inte gjort någonting som påverkar jämviktsarbetslösheten, det vill säga den del av arbetslösheten som påverkas av politik.
Socialdemokraterna står här och slår sig för bröstet för att man ökar konfiskeringen av skog, det gröna guldet, i Norrland. Man slår sig också för bröstet för en elcykelpremie på 350 miljoner till stockholmare som vill cykla till jobbet. Är det verkligen seriöst, Matilda Ernkrans?