Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Christian Carlsson för anförandet.
Jag tycker att det är bra att regeringspartierna säger att de vill fortsätta stärka hälso- och sjukvården både ekonomiskt och organisatoriskt. Däremot ser jag kanske inte att det speglas lika bra i innehållet i den politik som regeringspartierna för fram.
Jag startar i den organisatoriska frågan. Där hör vi gång på gång Kristdemokraterna lovorda ett förstatligande av den svenska sjukvården. Det är väldigt enkelt att gömma sig bakom det. Man tillsätter en utredning, som kommer att vara klar lagom till att vi är framme vid nästa val, och då kan man säga att man ska genomföra ett förstatligande.
Alla vet egentligen att det inte kommer att gynna någon. Det kommer framför allt inte att gynna de människor i Sverige som är längst ut i periferin. En centraliserad makt har aldrig varit till förmån för dem som bor i Sveriges landsbygder och glesbygder. Men den tilltro som Kristdemokraterna har till att om allting styrs av en generaldirektör i Stockholm så kommer det att ordna upp sig är förbluffande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Det som behövs är ett incitament för regionerna att arbeta med en stärkt hälso- och sjukvård. Vissa saker behöver mer nationell styrning; det är vi helt överens om. Men att kasta in svensk sjukvård i den största omorganisationen någonsin och förflytta 500 000 människor från regional anställning till statlig anställning kommer bara att innebära kaos.
Kan ledamoten förklara på vilket sätt svensk sjukvård kommer att gynnas av denna gigantiska omorganisation?