Fru talman! Det är bra att vi är överens om hög-
skolesatsningen. Men det är också viktigt att Marie
Wilén och jag beskriver konsekvenserna av det. När
vi bygger ut högskolor och universitet får vi en be-
folkningsomflyttning av ungdomar till våra regionala
och nationella centrum. Det är där utbildningen finns.
Med den teknik vi i dag använder måste man åka till
de orterna. Det är faktiskt en ganska stor omflyttning
som vi på det sättet åstadkommer och som vi tycker
långsiktigt är bra. Det är denna stora ut- och omflytt-
ning som vi just nu mäter.
Den andra frågan som jag ändå vill lyfta fram är
mer principiell. Jag är inte säker på att jag och Marie
Wilén är osams om detta, men det är viktigt att kom-
ma ihåg det. Sverige och Norge är de två länder i
världen som har den jämnaste fördelningen av arbeten
över landet. Det finns inga andra länder som kommer
i närheten av oss.
Varför är det på det sättet? Förklaringen är främst
att vård, omsorg och utbildning fördelas efter behov
och inte efter inkomst. I den rikaste kommunen i
Sverige, där de rikaste människorna bor, är medelin-
komsten mer är dubbelt så hög som i den kommun där
de fattigaste människorna bor i Sverige. Om vi inte
hade ett solidariskt och stort välfärdssamhälle skulle
det vara mycket, mycket större skillnader i syssel-
sättning över landet. Den enskilt viktigaste frågan för
att klara en jämn fördelning av sysselsättning över
landet är alltså ett starkt välfärdssamhälle.
Det är här konflikten finns mellan de två stora
politiska partierna i Sverige - mellan oss och modera-
terna. Det är väldigt viktigt att få tala om detta för
Centern, där man ibland har varit litet osäker på vilket
av de här partierna som bäst företräder landsbygdens
intressen. Välfärdssamhället storlek är direkt avgö-
rande för hur man lyckas fördela resurser. Detta var
alltså den ena frågan.
Den andra är hur vi sprider utbildningen. Hur vill
vi sprida utbildning i landet? När vi nu har gått från
sex universitet till drygt 30 högskolor ser jag framför
mig att nästa stora steg blir att med hjälp av den mo-
derna informationstekniken göra det möjligt att utbil-
da sig i vilket samhälle som helst. För närvarande
bedrivs sådan här mycket spännande utbildning i tre
glesbygdskommuner, nämligen Storuman, Jokkmokk
och Pajala. Den är kopplad till våra stora universitet,
och det blir möjligt att med modern teknik också
avlägga en civilingenjörsexamen. Detta är oerhört
spännande!
Också här är kontrasterna tydliga mellan oss och
moderaterna. Moderaterna ogillar en decentralisering
av utbildning och forskning, och vill ha en koncentra-
tion.
Den tredje frågan är infrastrukturen. Om markna-
den styr utbyggnaden av infrastrukturen kommer det
t.ex. naturligtvis inte att finnas något telekommunika-
tionsnät i hela landet. Norge är ett framgångsrikt land,
som med samhällelig styrning har åstadkommit en
väldigt bra fördelning av telekommunikationstekniken
över hela landet till låga kostnader. Men det har skett
via politiska beslut. Också här är konflikten tydlig.
När det gäller kvinnorna och de tre frågorna om
resurscentrum tycker jag att vi skall behålla resur-
scentrumen. Jag kan i dag inte svara på om vi skall
investera mer - det bereder vi just nu inför proposi-
tionen. Jag tycker att det är viktigt att det nationella
resurscentrumet finns kvar. Däremot är jag tveksam
till om vi skall bilda ytterligare en fristående myndig-
het. Vi har faktiskt rätt många sådana, och jag är
därför litet tveksam.