Fru talman! Tack, ledamoten Nordborg!
När förslaget kom stod det "direkt anslutning". Någonting som jag drev på innan lagförslaget gick iväg var att man tog bort begreppet direkt anslutning.
I de diskussioner som fördes framkom det ändå tydligt att det inte per automatik kommer att omfatta de barn som kanske har gömt sig i en källare och varken hört eller sett något av våldet men där våldet är ständigt närvarande. Där skulle man kunna förtydliga i förarbetena. Skulle man kunna göra det på ytterligare sätt är jag den första att bistå för att stärka villkoren för barns bästa.
Generellt sett när det gäller vårdnadsfrågor är självklart det bästa för alla barn att ha två omsorgsfulla vårdnadshavare oavsett kön. Men vi måste också mycket tydligare våga se och inse att när en vårdnadshavare har valt att utöva våld mot andra i familjen har den också valt bort förmågan att ge sina barn trygghet och tillit.
I så många fall som jag har varit involverad i lägger man ett stort ansvar på barnen som är i en extremt utsatt belägenhet. I juridiken talar man om att vara i en utsatt belägenhet. Man kan alla dagar i veckan inse att ett barn som levt med, upplevt och även varit utsatt för våld befinner sig i en sådan situation.
Att barn ska behöva bevisa så otroligt mycket för vuxenvärlden innan de blir trodda samtidigt som förövare inte alls har det omvända beviskravet på sig tycker jag är ett svek och någonting som vi behöver ta tag i.