Herr ålderspresident! Vänsterpartiet anser att det är viktigt och välkommet att Riksrevisionen har granskat Sveriges arbete i Arktiska rådet. När det kommer till Riksrevisionens granskning, deras rekommendationer och hur regeringen har valt att förhålla sig till dessa står vi bakom utskottets betänkande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar
Men dagens betänkande behandlar också mer övergripande frågor om Sveriges Arktispolitik. Vänsterpartiet har valt att skriva en motivreservation eftersom vi ser stora behov av en mer aktiv svensk Arktispolitik, inte minst efter åtta år med en borgerlig regering med en mycket försiktig och passiv politik när det gäller de stora utmaningar i fråga om både klimat och säkerhetspolitik som Arktis står inför.
Arktis är ju en unik del av vår planet. I 800 000 år har delar av Arktiska havet varit täckt av is. I Arktiska havet och på landområdena runt omkring har det utvecklats ett unikt - men också mycket känsligt - natur- och djurliv. Arktis är i dag hem för drygt 4 miljoner människor. Många av dem tillhör olika urfolk, till exempel samerna, som har levt i Arktis i årtusenden och har utvecklat sin kultur i samklang med de unika naturförutsättningarna.
I dag är hoten mot Arktis allvarligare än någonsin förut. På få andra ställen på jordklotet har klimatförändringarna varit så omfattande och fått så dramatiska konsekvenser för växtliv, djur och människor. I klimatförändringarnas spår uppstår nya utmaningar. När isen smälter möjliggörs utvinning av naturresurser som finns i Arktis, och nya transportleder öppnas upp genom nordost- och nordvästpassagerna. Det innebär nya hot mot miljön och att risken för säkerhetspolitiska spänningar i regionen ökar.
Delar av Sverige ligger i Arktis, och Arktis är att betrakta som vårt lands absoluta närområde. Klimatförändringar, miljöhot och säkerhetspolitiska konflikter i Arktis kommer därför att ha direkt påverkan också på vårt land.
Herr ålderspresident! Regeringen presenterade den 25 januari en ny svensk miljöpolitik för Arktis. Av detta dokument kan man utläsa att regeringen vill höja ambitionen för sitt arbete och väljer att gå längre än tidigare regeringar.
Men vi måste också vara ärliga: Hoten mot Arktis är av en sådan karaktär att det krävs drastiska åtgärder. Jag har väldigt lite synpunkter på de förslag som regeringen presenterar i sin nya, svenska miljöpolitik för Arktis när det gäller att man vill kommunicera effekterna av klimatförändringarna i Arktis, ta fram rekommendationer i Arktiska rådet om resiliens och kräva full finansiell täckning av olje- och gasbolag för de kostnader som skulle kunna uppstå vid olyckor i Arktis. Men låt oss också vara ärliga: Dessa insatser är på inget sätt tillräckliga med de enorma hot som Arktis står inför.
Enligt uppskattningar finns en tredjedel av världens ännu ej upptäckta naturgasreserver och drygt 10 procent av världens oljereserver i Arktis. USA har redan gett oljebolag tillåtelse att borra i Alaska, östra Grönland kommer att öppnas upp för oljeborrning, och i nordligaste Ryssland pågår aktiva förberedelser för storskalig oljeutvinning.
Vänsterpartiet anser att Sverige måste agera för att förhindra exploatering av Arktis olje- och gasfyndigheter. Vi skulle därför vilja att Sverige verkar för en konvention för Arktis som förbjuder exploatering av regionens olje- och gastillgångar under de kommande 100 åren. En liknande konvention finns redan för Antarktis. I väntan på att en konvention är på plats bör Sverige agera för ett moratorium för olje- och gasutvinning i Arktis.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar
I dag regleras staters ansvar för oceanerna genom FN:s havsrättskonvention Unclos. I konventionen regleras bland annat näringsverksamhet, miljöfrågor och utvinning av naturtillgångar i världshaven. Sverige och över 160 länder har ratificerat konventionen. Alla länder som gränsar till Arktis har ratificerat och undertecknat konventionen - med ett undantag: USA. Det är därför viktigt att Sverige arbetar för att förmå USA att både underteckna och ratificera FN:s havsrättskonvention.
Vi måste också se att Arktis naturtillgångar och möjligheter till nya transportleder, som kan öppnas i klimatförändringarnas spår, gör att allt fler länder nu blickar norrut och börjar bevaka sina intressen, även med militära medel. Det visar sig bland annat genom en ökad militär närvaro i Arktis och att allt fler ökar sina anspråk på området.
Vänsterpartiet vill att Sverige tar initiativ till en konvention för Arktis, som skulle en innebära en demilitarisering av regionen. En sådan konvention finns redan för Svalbard och Björnön. Låt oss arbeta för att utvidga denna konvention till att omfatta hela Arktis.
Vi måste också inse att flera av de stater som nu visar ett allt större intresse för Arktis har kärnvapen. Vi vet att kärnvapen redan har befunnit sig i Arktis genom kärnvapenbestyckade ubåtar, som flera av staterna längs Arktis kanter har. Stora delar av världen omfattas i dag av kärnvapenfria zoner, eller zoner fria från massförstörelsevapen. De finns i Latinamerika, i Afrika och vid Sydpolen, på Antarktis. Vi vill att Sverige nu arbetar för att få till stånd en zon fri från kärnvapen och massförstörelsevapen även i Arktis. Därför yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 3.