Fru talman! I morse hörde jag på en nyhetssändning att det är livsfarligt att vara överviktig. Man behöver kanske försäkringar också för det - vem vet? Hur som helst, efter att ha lyssnat på en sådan nyhetssändning klassar vi ju inte ned de butiker som säljer felaktig mat, för mycket mat eller vad det nu är fråga om. På något sätt tycker vi i stället att människor får ta ett eget ansvar. Man får hitta vägar för att komma åt problemen.
Fru talman! Jag tycker att det ibland är lite grann av samma sak när det gäller försäkringar och att debatter går i repris. Vid varje tillfälle då vi har debatterat försäkringsavtalslagen, försäkringar och så vidare har det bakom funnits ett slags negativ syn på försäkringar. Men jag ska ärligt säga att jag tycker att det är väldigt bra att vi har försäkringar. Vi borde, som jag inledningsvis sagt, ha ännu fler olika typer av försäkringar, för då kan vi välja den som passar just oss.
Fru talman! När två socialdemokrater motionerar om att vi borde ha obligatoriska hemförsäkringar börjar jag fundera på hur vi vill passivisera människor. Jag tror på människors lika värde. Men jag tror också på människors förmåga att aktivt ta ansvar för sina handlingar och att aktivt välja bland olika försäkringar så att det i utbudet av försäkringar blir en försäkring som passar just en själv.
Väldigt många har hemförsäkringar - 96 procent, tror jag att jag fick det till. Många av dessa har en hemförsäkring med resevillkor. Vi skulle kanske ännu mer uppmärksamma behovet av information om de möjligheter som våra försäkringar ger. Själv har jag fått del av försäkringar genom att jag hamnat i ett och annat bryderi. Till exempel när det gäller reseförsäkringar har jag upptäckt att jag - hoppsan - har tre olika sådana. Reseförsäkringen i hemförsäkringen var bäst i just mitt fall.
Över huvud taget tror jag att det är viktigt att skapa kunskap om vilka möjligheter till försäkringar vi har och om till vad vi inte har försäkringar. Jag tror inte att vi då behöver tala om vare sig könsskillnader eller andra delar - obligatorium och så vidare - utan det handlar om att vi vet vad vi har försäkrat oss för, vad försäkringen gäller för och hur vi på bästa sätt kan nyttja den.
Fru talman! Barnförsäkringar tycker jag är väldigt intressanta. De flesta försöker ha någon typ av försäkring för sitt barn. Alla har vi kanske varit med om det. År 2005 kom just det faktum in i försäkringsavtalslagen att varje medborgare ska kunna ansöka om en försäkring. Försäkringsbolaget ska ange ett skäl till sin hantering i frågan.
Det är intressant att notera att det fortfarande är bara 75 procent av inkomna ansökningar som beviljas utan några som helst förbehåll. För 7 procent av alla barn blir det avslag. Det är naturligtvis inte särskilt förnämligt att inse att det är så. Alldeles självklart måste vi jobba vidare med detta. Nu gör regeringen det.
Justitiedepartementet jobbar mycket med frågan. Man följer upp försäkringsavtalslagen, och man hoppas att på något sätt kunna ta sig an problemet. Förhoppningsvis kommer frågan om att vissa barn inte beviljas en försäkring att få en lösning, förmodligen i samband med omarbetningen av promemorian
Försäkringsbolags tillgång till patientjournaler
. Det är jag glad över.
Jag hoppas att vi kommer vidare med de här olika frågorna. Men som sagt: Vi gör någonting. Vi följer upp och arbetar hela tiden. Vi bereder frågor noga. Jag är fascinerad av att så mycket hänt under de senaste två åren - då relaterat till de många år då den nuvarande oppositionen satt vid makten.