Fru talman! Jag vill börja med att yrka avslag på samtliga 26 motioner om energipolitiska frågor som behandlas i näringsutskottets betänkande nr 12.
Dagens riksdagsdebatt förs mot bakgrund av en proteststorm, kan man nog säga, bland allmänheten och i medierna mot osedvanligt höga elräkningar. Det gäller i synnerhet dem som saknar bindande avtal med sina elleverantörer. Spotpriserna på elmarknaden är nu onormalt höga. De ligger mellan 50 och 60 öre per kilowattimme. Nätkostnaderna har på sina håll också stigit kraftigt. Skatter och avgifter är långt högre än i exempelvis Finland.
Det viktigaste målet för vår klimatpolitik är att minska utsläppen av klimatgaser. Elproduktionen i Sverige är nästan helt utsläppsfri och byggs inte med fossil kraft. Jag tycker att det finns anledning att påminna om det.
I propositionen
En sammanhållen klimat- och energipolitik
som riksdagen antog 2009 finns ett par andra viktiga mål. De har också betydelse för produktionskostnader på el. Vi ska inte glömma att konkurrenskraftiga elpriser förutsätter konkurrenskraftig produktion.
Andelen förnybar energi ska år 2020 enligt energiöverenskommelsen vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Det är ett av målen. Politiskt bestämmer vi hur mycket förnybart som ska finnas i systemet. Det sker genom att vi fastställer en kvot på för närvarande 18 procent förnybart som vi kunder måste betala för genom att köpa elcertifikat från producenterna. Den vanliga elkonsumenten betalar drygt 5 öre per kilowattimme för utbyggnad som pågår och ger exempelvis vindkraftsproducenten en subvention på mellan 30 och 40 öre per kilowattimme.
För några år sedan svarade vindkraften för 0,5 terawattimmar. I fjol var den siffran sjudubblad till 3,5 terawattimmar. Ändå är det många som inte är nöjda med den utbyggnadstakten eller med det mål på 25 terawattimmar förnybart år 2020 som riksdagen har ställt sig bakom. Man inriktar sig snarare på den planeringsram för vindkraft på 30 terawattimmar till 2020 som Energimyndigheten har tagit fram. Då ingår 10 terawattimmar havsbaserad vindkraft. Men havsbaserad vindkraft är betydligt dyrare än landbaserad. Därför vill de som står bakom här aktuella motioner se ett kraftigt förstärkt och långsiktigt stöd till den havsbaserade.
Elcertifikatssystemet baseras på konkurrensneutralitet mellan olika former av förnybar el. De minst kostsamma ska byggas ut först. Detta är ett mer generellt och kostnadseffektivt system än det som motionärerna föreslår.
Dessutom övervägs för närvarande förändringar i systemet där tanken är att Norge ska ingå i ett system som hittills är exklusivt svenskt. Vi bör alltså avvakta hur det nya systemet kommer att se ut för att sedan bedöma vilka utsikter det finns att möta kraven på ökade subventioner för havsbaserad vindkraft.
Fru talman! Låt mig nu gå över till värmemarknaden.
Konkurrens är A och O på de flesta marknader. Konkurrensbegränsningar fördyrar varor och tjänster, och rena monopol måste övervakas för att man ska kunna undvika missbruk. Det är därför vi har en elmarknadsinspektion som ska kolla att inte nätmonopolen missbrukar sin ställning, vilket de har beskyllts för i medierna på sista tiden.
Också fjärrvärme är eller har betraktats som ett så kallat naturligt monopol. I januari 2009 beslutade emellertid regeringen att tillsätta en särskild utredare, Peter Nygårds, som ska analysera förutsättningarna för att införa ett lagstadgat tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Därigenom skulle man skapa förutsättningar för konkurrens också på fjärrvärmemarknaderna.
Detta kan bli av stor betydelse för landets fjärrvärmekunder eftersom det finns en rad industrier vars spillvärme skulle kunna distribueras i befintliga nät och bidra till att dels täcka dessas kostnader, dels pressa priserna genom direkt eller indirekt försäljning till konsumenterna.
Kan en effektiv konkurrens skapas inom fjärrvärmenäten minskar behovet av myndighetskontroll samtidigt som man skapar ökade möjligheter att använda spillvärme så att den inte längre gör skäl för namnet.
Det finns inget förbud mot att använda kylvatten från kärnkraftverk till fjärrvärme, som påstås i en aktuell motion. Viss spillvärme utnyttjas i dag, och frågan har stötts och blötts i decennier. Kalkylerna har inte gått ihop av tekniska skäl - kärnkraftverken är inte konstruerade som kraftvärmeverk och ligger medvetet inte nära storstäder. Bygger man ny kärnkraft finns dock möjligheter att effektivt ta till vara spillvärmen för fjärrvärme, vilket bland annat Fortum planerar för i Finland och Helsingforsområdet.
Låt mig, fru talman, slutligen säga några ord om den motion som går ut på att staten borde ställa ut lånegarantier för storskaliga investeringar i förnybar energi.
I stor enighet har vi i riksdagen ställt oss bakom ett system för att introducera förnybar energi som vind- och solkraft, vågkraft och småskalig vattenkraft. Och inte enbart för produktion har vi nu förlängt systemet till 2035. För närvarande får den som levererar förnybar energi till nätet bidrag på minst 30 öre per kilowattimme utöver marknadspriset. Ibland är det betydligt högre belopp än så. Klarar man trots detta inte att presentera kalkyler som håller inför bankernas argusögon är det nog klokt att staten inte utfärdar garantier med skattebetalarnas pengar.