Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 och 4.
Dagens debatt handlar om resterande motioner från den allmänna motionstiden som berör vissa energipolitiska frågor. Innan jag kommer in på de två motionerna och reservationerna vill jag referera till något som jag läste alldeles nyligen i tidskriften Nature. Där presenterades två vetenskapliga rapporter som slog fast att det är människans aktiviteter som är orsaken till den klimatförändring som vi upplever i dag. Egentligen bekräftar de här rapporterna det FN:s klimatpanel kommit fram till.
Det är viktigt att ta upp detta eftersom det nu finns en debatt i samhället där man ifrågasätter det vetenskapen har kommit fram till. Man påstår att det här är ett naturligt kretslopp. Med detta ville jag passa på tillfället att säga att jag är glad över att det finns en stor majoritet i Sveriges riksdag och bland forskare i Sverige som har slagit fast att de rapporter som har kommit fram ska ligga till grund för våra politiska beslut. Bara det faktum att vi är överens borde utgöra en förutsättning för att vi ska kunna komma överens om målen och medlen när det gäller hur vi ska bemästra de klimatförändringar som vi upplever i dag och som ser ut att fördjupas och förvärras framöver.
Men jag kan tyvärr också konstatera att regeringens ambitioner inte är tillräckliga för att möta de utmaningar vi står inför när det gäller att begränsa effekterna av klimatförändringarna. Dess värre halkar vi också efter i utvecklingen om jag gör en jämförelse med andra länder.
Sverige kan egentligen så väldigt mycket mer. Vi har bättre förutsättningar än många andra länder på en rad områden, och ändå sker så lite. Sverige är faktiskt sämst av alla EU-länder när det gäller solenergi och utvecklingen av den. Vi har inte ens en plan eller ett mål för hur solenergin bör utvecklas i Sverige. Vi halkar också efter i utvecklingen. Det sker forskning i Sverige i dag, och vi ligger långt framme på det området. Men den forskningen kommer andra till del. Det är andra som drar nytta av den och tar ut vinsterna av den.
I USA har energidepartementet alldeles nyligen, för ungefär tre veckor sedan, anslagit medel för att göra solenergin 70 procent billigare fram till 2020. Det är ett oerhört ambitiöst mål, och det visar också på en utveckling i USA där man ser detta som en möjlighet för att komma till rätta med klimatförändringarna och få ett alternativ till de fossila bränslen som finns i dag.
Dess värre har regeringen också i budgeten för 2011 fattat beslut om att avveckla stödet till solvärme nästa år trots att de borgerliga partiernas valmanifest lovade ytterligare satsningar på solvärme. Motiveringen är att solvärmetekniken börjar bli så konkurrenskraftig att stödet kan avvecklas. Men jag ställer frågan: Kan solvärme verkligen stå på egna ben redan nästa år? Jag betvivlar det.
I samma proposition kan man också läsa att anslaget till energiteknik kommer att minska. Det innebär att satsningen på biogas kommer att få stryka på foten framöver. Det rimmar väldigt illa med de mål som riksdagen fastställde om en fossilfri fordonsflotta 2030.
I Dagens Nyheter den 22 februari fanns en artikel under rubriken "FN: Grön ekonomi ger högre tillväxt". Jag tror säkert att en del av er har läst den. I den artikeln refererades till en studie av Potsdam Institute for Climate Impact Research som visar att den ekonomiska tillväxten inom EU kan öka om målet för minskningen av koldioxidutsläppen höjs från 20 procent till 30 procent år 2020. Det vore någonting att ta till sig om vi vill se de möjligheter som finns att åtgärda de hot som vi står inför.
Det är givetvis nödvändigt att vi minskar koldioxidutsläppen, och det mer radikalt än vad som sker i dag. Under förra året, 2010, ökade utsläppen av koldioxid från trafiken i Sverige med 100 000 ton trots regeringens ambitioner att utsläppen ska minska. Mot den bakgrunden är det ofattbart att utskottets majoritet avvisar den gemensamma motionen från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som efterlyser en helhetsstrategi som innehåller både mål och konkreta åtgärder när det gäller biogasens utveckling i Sverige. En sådan strategi är nödvändig om vi ska kunna nå de av riksdagen uppsatta målen framöver. Det är också nödvändigt eftersom bensinpriserna rusar i höjden i dag. De kommer att utgöra en allt större del av hushållens kostnader framöver på grund av bristen på olja på världsmarknaden.
Vänsterpartiet vill se konkreta årliga mål för biogasutvecklingen efter 2020. Vi vill också att regeringen ser över möjligheterna till medfinansiering av biogasdrivna vägfordon och fartyg. Det handlar också om konverteringsteknik för äldre fordon. Vi måste göra det möjligt för samtliga som har fordon i dag att ta del av den utvecklingen. Låt nu inte de möjligheter som vi har på biogasområdet gå förlorade så att vi tappar mark! Vi behöver mer forskning och utveckling för att kunna ta fram biogas ur organiskt avfall.
Låt mig ta upp en satsning som har varit väldigt viktig tidigare, nämligen Klimp:en. Den var ett medel som gjorde att vi kunde utveckla biogas runt om i kommunerna. Det var ett alldeles utmärkt medel.
Man skulle också kunna använda sig av innovativ upphandling som ett medel för att påskynda utvecklingen av ännu inte marknadsmässig teknik. Det är skillnad på innovativ upphandling och teknikupphandling. Teknikupphandling handlar om befintlig teknik. Innovativ upphandling handlar om det som inte riktigt är färdigt för marknaden än.
Fru talman! Jag hänvisar till USA igen. Nyligen presenterade Obamaadministrationen en strategi för att få fart på den havsbaserade vindkraften i USA.
Det är ganska fantastiskt. De ser möjligheterna, och i Sverige säger man: Det låter vi marknaden avgöra. Där ser man skillnaden mot den regering som vi har i dag, som har en sådan tilltro till att marknaden ska sköta utvecklingen och inte förstår att det behövs tydliga incitament för att få fart på en utveckling inom vissa områden.
Den havsbaserade vindkraften utvecklas inte om det inte finns ett stöd för den. Vi kan se på den utveckling som har skett. Det hänvisas ofta till det som har skett här i Sverige, i Vänern. Men då fanns det ett stöd för utveckling. De projekt som finns i Sverige i dag utvecklas inte, utan de ligger på is, på grund av att det inte anses vara lönsamt att utveckla dem. Elcertifikatssystemet är inte tillräckligt för det.
Därför bör vi, som vi föreslår i vår motion, be regeringen återkomma och utreda frågan om hur ett sådant system skulle kunna se ut för att få fart på det. Vi måste ta till vara alla de möjligheter vi har när det gäller vindkraft om vi ska nå de mål som riksdagen har satt om 20 terawattimmar på land och 10 till havs.
Dessutom förutsätter jag att vi snart får lösa frågorna när det gäller vindkraften och det kommunala vetot. Kommuner missbrukar det kommunala vetot så som det var tänkt och bryr sig inte om att ta beslut när förfrågningar kommer.
Vidare måste vi se till att lösa frågan när det gäller försvaret och Försvarsmakten. Det här är en fråga som man har lyckats lösa i andra länder när den har varit uppe. Vi kan inte ha ett försvar som lägger in veto på detta sätt.
I den tredje delen vänder jag mig till Centerpartiet: När kommer förslaget om att se över effekterna av uttagsbeskattning för vindkraftskooperativ? Ni har ju idéer om det - lägg fram dem! Ni kommer att få stöd här i riksdagen.