Herr talman! Låt mig börja med att konstatera att kunskap är makt!
Vi debatterar i dag regeringens forskningsproposition på energiområdet. Forskning är nyckeln till kunskap om energisystemet och dess kraftslag och utmaningar. Det ger oss som land makt över vår klimatpåverkan och trygghet i energisystemet, men inte bara det. Kunskap och ny teknik gynnar inte bara oss som bor i Sverige. Om vi kan utveckla bättre och billigare energiproduktion och leverans kan sådan teknik användas inte bara här utan faktiskt i hela världen. Därför är forskning ett av de områden där positiva externaliteter, för att använda lite ekonomitermer, gör det lönt att vara bäst i klassen.
Vi har genom både energiöverenskommelsen och ambitioner på EU-nivå högt ställda klimatmål. Ur den aspekten behövs forskning på förnybar energiproduktion, resurseffektivitet och leveranssäkerhet i systemet. Ett mål är ju bara en önskan tills verktyg finns för att uppnå just det målet. Därför är nya innovationer och ny teknik som gör det enklare men framför allt billigare att minska utsläppen på energiområdet helt avgörande.
I energiöverenskommelsen har vi enats om att fokus för insatserna inom energiforskning är områden som
bidrar till att uppnå uppställda klimat- och energipolitiska mål
har förutsättningar för tillväxt och export.
Givet detta är vi av uppfattningen att propositionen till stora delar fallit ut väl. Det är dock en fråga där vi tydligt skiljer oss från regeringens ståndpunkt, och det är frågan om forskning på kärnkraft.
I dag står kärnkraften, tillsammans med vattenkraften, för den stora merparten av Sveriges elproduktion. Även om vind- och solkraft successivt ökar i produktionsmängd kräver människor en trygg elförsörjning även när solen inte skiner och när vinden inte blåser. Därför tyder allt på att vi fortsatt kommer att ha kärnkraft under en överskådlig framtid. Det rimmar också med de mål som finns för forskning i energiöverenskommelsen. Utan tryggheten i koldioxidfri elproduktion, som kärnkraften i dag utgör, klarar vi, givet väderläget, i dagsläget inte målet om noll eller negativa nettoutsläpp av växthusgaser - förutsatt, såklart, att leveranssäkerheten ska värnas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet
Givet detta ter det sig självklart att så länge vi har kärnkraftverk i Sverige vill vi att de ska bemannas med förstklassig teknisk kompetens. Vi vill att de ska drivas så effektivt som möjligt och att avfallet ska lagras så säkert som möjligt. Allt det förutsätter kunskap, som förutsätter forskning.
Regeringen tycks tyvärr ha ideologiska skygglappar i denna fråga. Man vill satsa på förnybar energi och hänvisar till det även vad gäller forskningsanslagen. Jo, vi är alla överens om satsningar på förnybar energi, men oavsett ideologi kommer kärnkraften att finnas kvar, åtminstone under överskådlig framtid. Är det inte då i allas intresse att vi åtminstone tills vidare ser till att kärnkraftverken drivs på bästa möjliga och mest effektiva vis? Och är det inte i allas intresse att vi lagrar avfallet så säkert som möjligt?
Vi menar att kärnkraften, som ett av våra viktigaste kraftslag, borde behandlas lika som övriga för Sverige relevanta kraftslag även i Energimyndighetens tilldelning av forskningsanslag - detta för att man ska kunna hantera de befintliga svenska reaktorerna, ha kompetens att bygga nya om man så vill eller ha kompetens att avveckla de äldre reaktorerna på ett säkert och ansvarsfullt sätt om man så vill.
Låt mig avsluta där jag började! Kunskap är makt. För att ha makt att nå våra klimat- och energipolitiska mål behövs mer kunskap - och detta inom alla relevanta kraftslag.
För tids vinnande yrkar jag bifall endast till Moderaternas reservation 2.
(Applåder)