Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 9 i betänkandet. Vi står bakom även vår andra reservation, men vi nöjer oss med denna för tids vinnande.
Sverigedemokraterna ser positivt på stora delar av propositionen när det gäller övergripande frågor, även om det givetvis finns en del nyanser och skilda åsikter. Men vi menar att det är viktigt att den forskning som bedrivs i slutändan ska resultera i produkter som är gångbara på den svenska och den internationella marknaden. Varor och tjänster som växer fram ur svensk energiforskning bör bidra till en ökad export, en reell tillväxt och internationella marknadsandelar.
Forskningen ska syfta just till att Sverige ska kunna generera produkter som är konkurrenskraftiga och inte endast framtagna för att stimulera visioner som i slutändan inte kan bära sina egna kostnader utan ändlösa subventioner. Det finns därför anledning att särskilja tillväxt genom subventioner och reell tillväxt som skapas via sunda konkurrensförhållanden.
Sverigedemokraterna ser positivt på en enhetlig forskningsstrategi med riktade insatser till prioriterade forskningsområden och insatser som resulterar i en god samhällsnytta, minskade utsläpp av växthusgaser och ett minskat koldioxidläckage.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet
En stor del av möjligheterna med miljö- och energiteknik är inte primärt kopplad till energislag eller någon energikälla, utan det handlar mer om tillämpning och styrning. Det råder en stor politisk enighet kring det, vilket kanske bör betonas. Men den politiska, geologiska och globala ekonomiska marknaden är i ständig förändring. Därmed kan även förutsättningarna, behoven och användningsområdena förändras gällande just energislagens nytta. Sverigedemokraternas uppfattning är därför att forskning på alla fossilfria energislag är viktig för att man ska kunna nå upp till målen för den svenska energiforskningen.
Det blir just här, herr talman, som skiljelinjen främst går. På miljösidan finns det många goda tankar och idéer om fossilfritt, men på energisidan har det från fem av riksdagens åtta partier primärt lagts fram förslag om att det uteslutande ska satsas på förnybart. Fossilfritt ställs mot enbart förnybart.
Det blir problematiskt med en låsning för export där utgångspunkten endast blir att tillgodose behoven i Sverige eller att ha Sverige som mall för varor och tjänster som ska kunna exporteras.
Det är förståeligt att på en global och på en europeisk nivå prata om just en energiomställning, där en betydande andel av exempelvis kraftproduktionen är fossil och ger upphov till omfattande utsläpp av växthusgaser. Men i Sverige är situationen den direkt motsatta. Vårt kraftsystem är sedan länge i det närmaste helt fossilfritt och har väldigt små utsläpp av växthusgaser.
Ändå pratar flera partier här om en energiomställning för svensk del. Det är då viktigt att komma ihåg att det inte handlar om att minska utsläppen av växthusgaser, utan tvärtom är man beredd att öka dessa utsläpp under förutsättning att man når 100 procent förnybart av ideologiska skäl.
Samtidigt är det så att Sverigedemokraterna inte har någonting emot att vi forskar kring förnybara energikällor - tvärtom. En stor del av vår kraft- och värmeproduktion är redan i dag förnybar och strategiskt viktig för landets energiförsörjning.
Däremot finns det avgörande begränsningar för vissa förnybara energikällor. Exempelvis kommer aldrig våg- eller solkraft att spela en avgörande roll för det svenska kraftsystemet eftersom man inte har en produktionsprofil som överensstämmer med de behov vi har i landet. Framför allt är det de mörka och kalla vintermånaderna som är den stora utmaningen för svensk del. Även en tillräckligt stor etablering av solkraft skulle rasera förutsättningarna för andra delar av kraftsystemet under exempelvis sommarhalvåret.
Men bara för att potentialen är mindre för dessa energikällor just här innebär det ju inte att vi inte ska forska kring dem. Möjligheterna globalt för till exempel solkraft är ju väldigt goda, och i många länder kommer det troligtvis att vara den helt dominerande kraftkällan, vilket även innebär att det kommer att finnas möjligheter för svenska innovationer kring solkraften att skapa export och tillväxt.
Herr talman! När nu även ett av de föreslagna nya energipolitiska målen för Sverige ska vara helt förnybart utestänger det forskning och innovation på andra fossilfria energislag. I praktiken har det såväl under Alliansens år vid makten som under röda regeringar av olika nyanser under lång tid inneburit att man effektivt helt undanhållit satsningar på just kärnenergiforskning, detta trots att kärnkraften under lång tid har stått för uppemot hälften av vår kraftförsörjning och att Sverige har härbärgerat tolv kärnkraftsreaktorer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet
För stunden byggs det även mer kärnkraft runt om i världen än på mycket länge, och under 2015 var den tillförda installerade effekten för kärnkraften högre än på över 25 år. Under 2016 överträffades även den nivån, och nivån ser ut att kunna passeras med god marginal under 2017.
En framtida potential för export av svensk teknik kring kunnande inom slutförvar av kärnbränsle och ny kärnkraft är fullt tänkbar. Det är framför allt kring de reaktortyper som populärt kallas för fjärde generations kärnkraft som de största möjligheterna finns. Det är snabba reaktorer där det sedan tidigare använda kärnbränslet kan återanvändas. Dessa reaktortyper öppnar för helt nya perspektiv, eftersom man kan fortsätta producera kärnkraftsel med oförminskad eller höjd effekt under tusentals år framöver utan att behöva bryta något nytt uran över huvud taget.
Under 2014 var det även aktuellt med en sådan forskningsreaktor i Sverige. Det ansöktes om statliga forskningsmedel för ett sådant uppförande i Sverige, och den avancerade konstruktionen hade framtagits i samarbete med svensk stålindustri.
Detta var något som nuvarande regering valde att inte satsa på. I stället finns nu en sådan ansökan inne från samma forskare om att uppföra denna forskningsreaktor i Kanada, där man har fått hela investeringskostnaden finansierad av privata medel från ett indiskt bolag som jämte det även har köpt in sig i bolaget som delägare.
Den investering som det indiska bolaget gjort och avser att göra är större än hela Sveriges årliga anslag för energiforskning sammanlagt, något som visar på vilket intresse det finns globalt. Detta om något hade varit väl investerade skattemedel i Sverige, tillsammans med svensk stålindustri. Sorgligt nog blev så inte fallet.
Men även mot bakgrund av att våra kvarvarande reaktorer i Sverige har en teknisk livslängd framåt 2045 och att driften av vårt mellanlager ligger decennier bortom det finns ett behov av att upprätthålla kärnteknisk kompetens och att locka ungdomar att söka sig till branschen. Att då helt utestänga forskning på området och tro att inget kommer att hända på ett par decennier är otroligt naivt. Ser man bara till utvecklingen på kärnbränslesidan och vilken utbränningsgrad man haft av kärnbränslet har det hänt otroligt mycket under de senaste decennierna, och det kommer med all sannolikhet att hända mycket även under de kommande.
För att just klara kompetenssäkringen inför framtiden tror vi att det måste till mer insatser och att det nu är viktigt för att säkra en säker fortsatt drift av de befintliga reaktorerna.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att det åtminstone är glädjande att det tydligen finns olika tolkningar av Energikommissionens slutsatser kring vad man får forska på och att det i det här avseendet inte dröjde mer än två månader innan delar av förslagen uppenbarligen har fallit.