Fru talman! Det finns naturligtvis fler möjligheter att diskutera frågor än i statliga utredningar. Jag ser framför mig att det kommer att bli så i sinom tid, både i seminarieform och runt om i landet på gator och torg. Icke desto mindre är de ett väldigt bra sätt att få mer kunskap. Det brukar också kunna trigga igång diskussioner på andra håll när ledande politiker grottar ned sig i frågor. Det brukar leda till vidare diskussion.
Fru talman! Jag tror också att man kan se att länder som använder euron och är med i det samarbetet har de problem som Niklas Wykman nämner. Jag är dock övertygad om att frågan om länder sköter sin finanspolitik och inte drar på sig för stor skuldsättning inte i sig har med euron att göra. Jag tror att man kan vara ganska säker på även Sverige drabbas i de fall finansiella kriser uppstår. Om vi är med kommer vi däremot att ha större påverkan på de beslut som fattas.
Fru talman! Jag vill också säga någonting om formalia kring frågan om euro. Formellt sett är ju Sverige bundet att införa den. Vi har till skillnad från exempelvis Danmark inte haft något undantag. Åren efter folkomröstningen 2003 var det många som motionerade i Sveriges riksdag om att Sverige borde söka ett sådant undantag, men det har inte gjorts. Om regeringen inte ser framför sig att Sverige ska gå med i eurosamarbetet borde man ansöka om och förhandla för att få ett sådant undantag. Det var en av mina frågor, men det gavs inget svar, och det hoppas jag få.
Fru talman! För att spinna vidare på Danmark - där har man aviserat en ganska stor förändring av synen på EU-samarbetet mot bakgrund av omvärldsförändringarna, framför allt den fullskaliga invasionen. Danmark har ofta varit återhållsamma gällande samarbete och har i likhet med Sverige motsatt sig exempelvis att EU upptar gemensamma lån. Men man har nu öppnat för att ompröva detta för att gemensamt kunna bekosta stödet till Ukraina och stärka konkurrenskraften. Frågan är alltså om den svenska regeringen ser att förändringarna i omvärlden leder till en förändrad syn på den här typen av EU-frågor.
Fru talman! Slutligen ska jag säga någonting om bankunionen och den utredning som 2019 tittade på för- och nackdelar med att vara med i den. Det var en gedigen produkt, som också gick på remiss. Flera remissinstanser välkomnade att den här frågan belystes på ett allsidigt sätt. Exempelvis Svenskt Näringsliv tyckte inte att vi skulle gå med, men de sa även att det var bra att titta på det. Riksbanken tog inte ställning. Det gjorde inte heller Bankföreningen. Men det har gått en hel del år sedan dess. Ser regeringen skäl att titta på den frågan en gång till?