Herr talman! Klimatanpassning är nödvändig inom alla samhällsområden och på alla nivåer i samhället. Ansvaret ligger därmed såväl hos staten som hos kommunen och den enskilde fastighetsägaren. Regeringen genomför därför ett antal åtgärder för att stärka klimatanpassningen. Jag nämnde några tidigare, men jag kan repetera dem.
Vi satsar årligen 500 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner för förebyggande av naturolyckor. Vi fördelar också 115 miljoner kronor för att motverka ras, skred- och erosionsrisker i Göta älvdalen.
I dag ansvarar 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser för arbetet med klimatanpassning. I det arbetet ingår insatser för att identifiera, kartlägga och förebygga klimatrisker. Som jag nämnde driver SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning som är en nod för samlad kunskap om klimatanpassning i Sverige.
Samtidigt förser Myndigheten för civilt försvar och Statens geotekniska institut länsstyrelser och kommuner med kartunderlag för hantering av klimatrisker, Boverket samordnar det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön och Nationella expertrådet för klimatanpassning tar fram en nationell klimat- och sårbarhetsanalys.
Den utredning som Katarina Luhr refererar till är under beredning. Den innehåller en hel del spännande förslag som vi kommer att titta vidare på.