Herr talman och statsrådet! Sverige har hittills varit relativt förskonat från extremväder jämfört med andra länder. Om jag skulle stå och säga det till invånarna i Gävle som för några år sedan drabbades av översvämningar efter de häftiga skyfallen 2021 eller till alla skogsägare eller boende nära de skogar som brann efter den varma och torra sommaren 2018 kanske inte alla känner igen sig. Det gör kanske inte heller de jordbrukare som har kunnat paddla kanot på sina åkrar vissa sensomrar de senaste åren.
Klimatförändringarna är här, och de är redan mer eller mindre synliga och märkbara för de flesta av oss. Som vi har hört tidigare i debatten har det i år varit svår torka under våren och låga vattennivåer redan i maj i flera delar av Sverige. Vädret och klimatet förändras, det vet vi om, och nu behöver vi hantera effekterna.
I det betänkande som jag frågar om i dag tar man fram lösningar på flera av de problem för klimatanpassningsarbetet som har lyfts fram under lång tid. En sak som tas upp i betänkandet är att det otydliga ansvaret behöver klargöras. Ansvaret för klimatanpassning är i dag utspritt mellan stat, kommuner och privata aktörer, och utredningen föreslår mycket tydligare roller för detta. Man vill också att kommunerna ska få ett större ansvar för lokal anpassning, samtidigt som staten ska ge bättre vägledning, kunskap och samordning, och det tror jag att vi är överens om.
Man menar också att det behövs en stärkt lagstiftning och tydligare krav. Utredningen föreslår att klimatriskerna ska ges mycket större tyngd i plan- och bygglagen och att kommunerna måste ta mer hänsyn till framtida klimatförändringar i detaljplaner och bygglov.
Man anser att det behövs bättre planering och större långsiktighet. Klimatanpassning måste in i den ordinarie samhällsplaneringen och bör inte ses som en separat fråga. Man anser också att beslut måste fattas med hänsyn till framtida risker, inte bara dagens klimat.
Man ser också att finansieringen fortsatt är en stor utmaning. En knäckfråga som behöver lösas relativt fort är att det saknas tydliga system för vem som ska betala för klimatanpassningen. Här pekar utredningen ut en viss ansvarsfördelning men pekar också på att det i vissa fall behövs statligt stöd.
Slutligen pekar utredningen också ut behovet av mer kunskap och stöd. Vad jag förstår av ministerns skriftliga svar är det den sista delen som man jobbar med i dagsläget, nämligen att ta fram bättre beslutsunderlag för kommuner. Det är en liten del men också egentligen den enda del av utredningen som kommunerna själva skulle kunna göra.
Det staten behöver göra i dag är att tydliggöra och besluta om ansvarsfördelningen. Regeringen behöver sätta ned foten och visa ett tydligare ledarskap. Jag vill därför fråga statsrådet vilka av förslagen i utredningen han och regeringen står bakom i dagsläget. Jag vill också fråga om regeringen vill peka ut någon riktning för kommunerna. Slutligen vill jag återigen fråga om regeringen planerar att lägga fram några av förslagen till lagändringar i närtid.