Fru talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågorna! Som vi har konstaterat här innehåller politiken för global utveckling och Agenda 2030 alla politikområden och ska genomsyra allt. I en skrivelse som ska redovisa hur vi jobbar på alla områden rakt över får man nog vara lite generell på vissa ställen och fördjupa där man vill visa exempel på hur man gör. Det skulle, tror jag, bli en omöjlig uppgift att varje eller vartannat år ta fram en skrivelse som täcker hela perspektivet.
Vad vi kan se är att regeringen har gjort en ansträngning och en nystart för PGU, vilket gör att det nu är ett pågående, resultatinriktat arbete som är uppföljbart vid alla departement, och att andra myndigheter har fått det uppdrag som departementen har. Det arbetet är systematiskt.
Jag kan inte heller se att den här PGU-skrivelsen är uppbyggd på något annat sätt än de tidigare. Kerstin Lundgren har ju suttit i utskottet mycket längre än jag, så jag skulle vilja fråga Kerstin Lundgren: Vad är det som skiljer denna skrivelse från dem som andra regeringar har gjort i samband med sina uppföljningar?
Vi hör också att riksdagen inte har varit tillräckligt involverad. Med ett så stort ämne som Agenda 2030 och PGU finns det vissa delar där jag kan hålla med och där utskottet är enigt när det gäller just Agenda 2030 och handlingsplanen. Men på alla områden inom den har riksdagen varit otroligt engagerad. Den här regeringen är den som har gjort flest blocköverskridande överenskommelser. Ta arbetet i Miljömålsberedningen, som ledde fram till klimatlagen - där var alla politiker med. Detta är en del i hur vi uppnår klimatlagen. Vi har Klimatpolitiska rådet. Vi har otroligt många saker. Vi har energiöverenskommelsen, där flera olika politiska partier är med. Alla dessa delar är en del i hur vi uppnår Agenda 2030.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politiken för global utveckling (PGU)
Riksdagen har också ett uppdrag att yttra sig, men inget annat utskott har bett att få yttra sig här.