Herr talman! Så har vi då en liten kvällsdebatt om Europeiska kommissionens meddelande
Straffrätt i EU: garantier för ett effektivt genomförande av EU:s politik genom straffrättsliga åtgärder
. I meddelandet konstaterar kommissionen att Lissabonfördraget innebär en ny rättslig ram och att EU nu har behörighet på både det straffrättsliga och det straffprocessuella området. Trots att det inte är EU:s uppgift att ersätta den nationella strafflagstiftningen kan straffrättslig lagstiftning på EU-nivå ändå bidra med ett mervärde till det befintliga, nationella straffrättssystemet.
Kommissionen hänvisar också till en undersökning som gjordes våren 2011 som visar att EU-medborgarna anser att brottsligheten är ett mycket stort problem i unionen. På frågan vilka områden som de europeiska institutionerna bör prioritera för att stärka EU rankar medborgarna kampen mot brottsligheten bland de fyra främsta.
Som mervärde med straffrättslig reglering på EU-nivå konstaterar också kommissionen att straffrättslig lagstiftning gör medborgarna mer benägna att använda sin rätt till fri rörlighet och att köpa varor och tjänster från leverantörer i andra medlemsstater. Många brott i dag, inklusive överträdelser av harmoniserad EU-lagstiftning, har gränsöverskridande inslag. En tillnärmning av nationell lagstiftning förhindrar att brottslingar väljer den medlemsstat som har minst stränga påföljder. Gemensamma bestämmelser stärker också det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaternas rättsliga och brottsbekämpande myndigheter.
Herr talman! Låt mig så gå över till justitieutskottets utlåtande, som vi socialdemokrater tycker är noga avvägt. Vi står därför bakom det. I utlåtandet framhålls att straffrättslig lagstiftning återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i de enskilda medlemsstaterna och att det är viktigt att understryka att det inte är EU:s uppgift att ersätta den nationella lagstiftningen. Behovet av straffrättslig lagstiftning på EU-nivå måste noggrant analyseras inför varje beslut, och den ska tas fram endast om det står klart att den bidrar med ett betydande mervärde.
Utskottet skriver vidare att det bara kan bli fråga om att lagstifta om minimiåtgärder, vilket innebär en tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning som utesluter en fullständig harmonisering av straffrätten.
Vi vet att straffrättslig lagstiftning har stor inverkan på enskilda individer. Därför framhåller också utskottet i sitt utlåtande att det är nödvändigt att respektera de grundläggande rättigheterna som garanteras i Europakonventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Utskottet framhåller att det är särskilt viktig vad gäller processuella rättigheter och brottsoffers rättigheter.