Fru talman! Det här betänkandet tar upp ett antal motioner från allmänna motionstiden 2009 samt ett antal motioner som har behandlats förenklat.
Miljöpartiet har i betänkandet två reservationer gemensamt med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt en egen reservation.
Vi i Miljöpartiet står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag enbart bifall till reservation nr 8, som handlar om ensamstående kvinnors rätt till insemination.
I mitt anförande kommer jag att ta upp flera olika motioner och förslag som tar upp frågan om utökade möjligheter för ensamstående kvinnor, homosexuella par samt heterosexuella par att bli föräldrar.
Först handlar det om den flitigt debatterade frågan om att ensamstående kvinnor i dag förvägras rätten till insemination.
Här i kammaren är vi mig veterligt nästan helt överens om att ge dessa kvinnor denna rättighet. Som jag förstått det är sex av riksdagens sju partier förespråkare för att ge ensamstående kvinnor denna rättighet.
Miljöpartiet anser att ensamstående kvinnor bör få tillgång till assisterad befruktning enligt samma villkor som kvinnor som lever i en parrelation. Vi menar att barnlösa ensamstående kvinnor diskrimineras i Sverige i dag. Som ensamstående kvinna har man möjlighet att adoptera lagligt men inte att inseminera.
Begreppet familj har också vidgats genom åren från att gälla enbart traditionella kärnfamiljer med mamma, pappa och barn till att numera innefatta homosexuella relationer och ensamstående hushåll. Denna utveckling är viktig och välkomnad och bär kort sagt prägel av det moderna samhälle vi i dag lever i.
Barn som tillkommit genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna kommer inte att få sämre uppväxtvillkor än barn som antingen adopterats av en ensamstående kvinna eller man eller lever med endast en av sina föräldrar. Det är inte föräldrarnas antal, lika lite som deras kön, som avgör huruvida ett barn får en god uppväxt. Kärlek, ärlighet, respekt, omtanke och trygga och stabila uppväxtvillkor är grundstenarna i barns behov. Allt detta kan naturligtvis också ensamstående erbjuda sina barn.
Motioner i ämnet om ensamståendes tillgång till assisterad befruktning har behandlats av socialutskottet ett flertal gånger under mandatperioden. Nu blir det lite upprepning, eftersom både Ann Arleklo och Elina Linna har sagt detta tidigare. Tidigare har utskottet i sitt betänkande skrivit att utskottet förutsätter "att regeringen noga följer frågan och återkommer till riksdagen om regeringen finner det motiverat". Svaret i det aktuella betänkandet är en variant: Utskottet har erfarit "att regeringen för närvarande aktivt analyserar frågan utifrån ett barnperspektiv", och "utskottet utgår ifrån att regeringen återkommer till riksdagen i frågan om så är nödvändigt". Två tidigare talare har efterlyst vad som har hänt med denna aktiva analys. Kommer det något förslag? Det kanske vi får höra senare i debatten.
Därför undrar vi i Miljöpartiet och den rödgröna oppositionen om det nu inte är dags att den majoritet som finns i kammaren också röstar för de motioner som kräver att barnlösa ensamstående kvinnor likställs med kvinnor i en parrelation när det gäller rätten till insemination.
Fru talman! Miljöpartiet anser att lagstiftningen om behandling med donerade ägg och spermier samt embryodonation behöver förändras för att den ska gälla lika för alla kvinnor oavsett civilstånd och sexuell läggning.
Vi vill utreda möjligheterna till att det ska bli möjligt att tillåta behandling med både donerade ägg och donerad sperma samtidigt. Det bör också bli möjligt med donation av redan existerande och nedfrysta embryon från annans IVF-behandling när samtycke finns.
När det gäller äggdonation är det i dag endast den kvinna som lever i en heterosexuell parrelation som har möjlighet att få tillgång till behandling med donerat ägg, då det inte är tillåtet med både ägg- och spermadonation. Detta får till följd att de kvinnor som är infertila och ensamstående inte ges samma möjligheter till behandling som de kvinnor som valt att leva med en man.
Av samma orsaker som lesbiska och bisexuella kvinnor som lever i en relation med en kvinna bör få tillgång till behandling med donerade ägg bör även de kvinnor som är ensamstående få tillgång till sådan behandling oavsett sexuell läggning.
Dock är det av stor vikt för barn som tillkommit genom ägg- och spermadonation eller embryodonation, precis som för adopterade barn, att få kunskap om sitt ursprung. Föräldrarna bör vara skyldiga att berätta för barnet om hans eller hennes ursprung.
När det gäller embryodonation anser Miljöpartiet att lagstiftningen behöver ses över så att nedfrysta överblivna embryon från IVF-behandlingar ska kunna användas.
I samband med att par gör IVF-behandling fryses de överblivna embryona ned för eventuellt senare bruk. Det är långt ifrån alla som senare vill använda alla överblivna embryon, eftersom man redan kanske fått de barn som man önskar. De nedfrysta embryona förstörs då.
Detta väcker etiska dilemman hos en del föräldrar. En del kan tycka att det känns svårt att låta förstöra embryon som skulle ha kunnat bli barn. Om det fanns möjlighet för dessa föräldrar att donera embryon skulle det kanske kännas som en god gärning gentemot ett annat barnlöst par eller en ensamstående kvinna.
Därför anser Miljöpartiet att regeringen bör tillsätta en parlamentarisk utredning som ser över möjligheten att genomföra befruktning utanför kroppen med ett redan existerande embryo, eller med både donerade ägg och donerad sperma.
Samma utredning bör även få i uppdrag att se över bestämmelserna om befruktning utanför kroppen i syfte att ge ensamstående kvinnor möjlighet att få tillgång till behandling med donerade ägg.
Fru talman! Avslutningsvis tänker jag ta upp frågan om surrogatmödraskap, eller som vi föredrar att det kallas, värdmödraskap. I dagens lagstiftning är det inte tillåtet med värdmödraskap i Sverige, och lagstiftningen är ofullständig när det gäller att reglera vad som gäller för de barn som ändå fötts av värdmödrar.
Det par som vill ha ett barn men som själva av biologiska skäl inte kan få något kan anlita en kvinna som låter sig befruktas av parets sperma eller tar emot ett befruktat ägg. Ett annat sätt att uttrycka det är att surrogatmamman, eller värdmodern, lånar ut sin livmoder. En värdmoder är alltså en kvinna som bär och föder ett barn åt någon annan. Paret blir sedan, då värdmodern avsagt sig vårdnaden, de som tar hand om barnet och blir barnets sociala och rättsliga föräldrar.
I Sverige har värdmödraskap hittills avvisats av etiska skäl. Frågan är komplicerad och rymmer många svåra etiska ställningstaganden. Det har dock under de senaste åren gjorts stora medicinska framsteg och utvecklingen har gått vidare. Många människor som av olika skäl tidigare inte kunde få barn kan i dag få sin önskan om ett barn uppfylld.
Just därför tycker vi i Miljöpartiet att det är viktigt med en försiktigt positiv hållning och att frågan studeras närmare och utreds i en parlamentarisk utredning i stället för att man avfärdar den som hittills har gjorts.