Fru talman! Tack för svaren så långt, Maria Stockhaus! Jag blev dock inte riktigt klok på vilka satsningar på hållbart flygbränsle som görs. Det får Maria Stockhaus gärna förtydliga i nästa svar.
Sedan håller jag med om att mer hade kunnat göras tidigare. Vi hade gärna varit mer offensiva både vad gäller underhållet och vad gäller att bygga ut järnvägen för att få en tillräcklig kapacitet.
Faktum är dock att den här regeringen endast skjuter problemet på framtiden. Ynka 15 procent kommer att återtas till 2037.
Då blir frågan: Hur har man då tänkt hinna återta resterande 85 procent när det gäller underhållet till 2050 – det är alltså ungefär samma tidsperiod? Man påstår ju att det inte är möjligt att återta mer än 15 procent till 2037.
Nu säger i och för sig Trafikverket redan att det är fel. Det går att återta snabbare, precis som Miljöpartiet också har sagt. Det är klart att det är möjligt om man trycker på. Men det saknas pengar i den här regeringens plan. Känns det då inte lite som ett misstag att ha skjutit till för lite pengar? Det blir min följdfråga.
Återigen: Jag vill gärna veta hur satsningen på hållbart flygbränsle ser ut eftersom vi mest har fått ta emot besked om planerade satsningar som inte görs i Sverige. I Ö-vik har man skjutit planer på framtiden. I Långsele hade ett stort företag planer på att investera i produktion av hållbart sjöbränsle och flygbränsle. I Skellefteå är stora satsningar på gång. Men jag har pratat med både Skellefteå Kraft och de investerare som ligger bakom detta, och de är väldigt oroliga för regeringens totala handfallenhet och efterlyser handlingskraft.
Min fråga kvarstår alltså.