Herr talman! Hade det varit så enkelt att man kunde bestämma var man ska hjälpa människor som är på flykt hade man kanske kunnat föra ett resonemang i den här riktningen. Men det råkar ju vara så det inte fungerar även om herr Wiechel går och ställer sig på ett torg i Syrien och skriker: Eld upphör! Nu ska vi hjälpa till.
Av det enkla skälet kommer människor ändå att söka sig hit, och då är det rimligt att man gör en avräkning av biståndsmedlen.
Även om man kunde öka insatserna kraftigt, vilket jag tycker är tilltalande i sig, skulle människor söka sig hit. Detta går alltså inte att styra fullt ut.
Jag måste också ställa frågan här: Om vi nu skulle stänga våra gränser, tror du verkligen att vi skulle kunna kontrollera det, Markus Wiechel? Jag vet inte vilken uppfattning du har om hur en gräns ser ut. Jag kan ta med dig på en tur till gränsen mellan norra Bohuslän och Norge. Då ska jag tala om för dig att det inte är lätt att se till att ingen kommer över. Det är med andra ord ganska orealistiskt.
Sedan måste jag ställa en fråga som jag har funderat på. Jag har debatterat med Sverigedemokraterna sedan 2010, och ni har haft målsättningen att minska invandringen med 90 procent. År 2010 kom det 22 000 människor hit. År 2015 kom det 68 000 människor. Är det 90 procent som gäller, eller vilken siffra är det?