Herr talman! Jag håller med om beskrivningen att den svenska förskolan inte är jämställd. Det är inte den svenska skolan, den svenska äldreomsorgen eller den svenska vården heller. Det är mycket i vårt samhälle som inte är jämställt. Inte ens stadsbyggnationen är jämställd i den bemärkelsen. Därför tror jag att vi behöver göra mycket samtidigt och parallellt och inte bara en sak i taget.
Amineh Kakabaveh efterfrågar ytterligare saker som kan göras på förskoleområdet. Jag har nämnt en del saker som sker, även om pengar till hållbar jämställdhet går till olika saker i olika kommuner. Kommunerna har själva fått önska vad de vill fokusera på och vilken verksamhet som de vill jobba med. Då är det ändå viktigt att nämna att det där utvecklas arbetsmetoder och att man där konkret upptäcker vad man har för brister i sitt förhållningssätt till flickor och pojkar. Ju mer vi kan lära oss och ju mer vi kan sprida erfarenheter om detta, desto bättre är det. Jag menar därför att det är värt att nämna Hållbar jämställdhet i sammanhanget och att fler gärna får lära sig av de erfarenheter som finns.
Jag är vän av att de som jobbar inom förskolan faktiskt har kunskap om genus och faktiskt har kunskap om hur man jobbar jämställt. Jag vill inte att det hela tiden ska vara så att så fort det handlar om jämställdhet ska det finnas en specifik person som har denna kunskap och som sedan ska se till att några andra gör rätt. Så fort det inte finns en person som kan genuspedagogik, en så kallad genuspedagog, så ska det inte fungera i en förskola. Jag tycker inte att det ska vara så.
Det utbildades ett antal genuspedagoger, och en del av dem är ute på marknaden. Det är kommuner som anställer genuspedagoger, och det är enskilda huvudmän som äger förskolorna som anställer dem. Det är inte jag i regeringen eller vi här i riksdagen som anställer genuspedagoger.
Men jag tycker att det är ännu viktigare att vi ser till att förskollärarna eller för den delen barnskötarna i sin utbildning faktiskt får ett jämställdhetsperspektiv och en genuskunskap. Jag tycker att det är viktigt att den befintliga personalen har möjligheter att fortbilda sig och gå vidare till högskola för att läsa genuspedagogik och genusvetenskap som erbjuds där.
Det är bara genom att ge dem som bedriver verksamheten varje dag och som möter våra barn varje dag kunskap som vi också kan göra verklig skillnad.
Med detta sagt vill jag säga att jag gärna ser att kommuner och enskilda huvudmän anställer de genuspedagoger som finns. Men ännu viktigare är det att befintlig förskolepersonal faktiskt har kunskap i jämställdhet och faktiskt tar lärdom av de erfarenheter som görs på andra håll i landet, bland annat med hjälp av Hållbar jämställdhet, hur man med enkla metoder kan arbeta för att se till att våra pojkar och flickor får lika villkor för att de i förlängningen inte ska göra de könsbundna utbildningsval som till slut leder till den könssegregerade arbetsmarknaden som påverkar våra löner och så vidare.
Jag håller med Amineh Kakabaveh om att det är viktigt att börja i förskolan. Men det ena måste inte förta det andra. Vi behöver kunnig personal i förskolan, och de genuspedagoger som finns får gärna anställas av dem som ansvarar för förskolan.