Herr talman! Vid riksidrottsmötet i slutet av före-
gående år fick frågan om jämställd idrott sitt stora
genombrott. Diskussionen om jämställd idrott har
förts inom Riksidrottsförbundet under många år. Man
har även en jämställdhetsplan, osv. Många här i riks-
dagen har också motionerat om jämställd idrott.
Vid föregående års riksmöte höjdes ribban, och
målen för jämställd idrott skall nu klargöras. I kultur-
utskottets betänkande formuleras en mycket positiv
inställning till de motioner om jämställd idrott som
lades fram vid föregående motionstillfälle. Mycket av
det som tas upp i motionerna finns också med i Fri-
tidsutredningens delbetänkande som nu är ute på
remiss.
Jämställdhet kan uttryckas på flera sätt. Åtgärder
kan formuleras konkret eller uttryckas som allmän
välvillighet. Eftersom jag tycker att det finns öpp-
ningar för flera tolkningar vill jag gärna förtydliga hur
Miljöpartiet ser på jämställd idrott.
Flickor och kvinnor måste duga som de är. Ingen
skall behöva ändra sig för att få tillgång till de offent-
liga pengar som i dag går till fritidssektorn. Fritid
måste även fortsättningsvis vara just fri tid, organise-
rad utifrån fria val. Förändringar vad avser jämlik
tillgång på t.ex. träningstider är på gång ute i kommu-
nerna. Men jämställdhet handlar främst om konkret
omfördelning av pengar. Det ekonomiska stödet skall
fördelas på ett sådant sätt så att flickor får stöd för den
idrott de faktiskt utövar. De skall inte behöva göra om
sig.
Den vanligast tjejsporten är ridsport. Men fortfa-
rande är det mer än tre gånger så dyrt att utöva rids-
port som t.ex. ishockey. Om ridsporten dessutom
beläggs med moms - EU-direktiven kan tolkas så -
minskar möjligheterna av ekonomiska skäl än mer för
flickor att utöva den idrott de älskar allra mest. Rids-
porten är en stor folkrörelse i Sverige. Jag vill se
konkreta förslag på hur denna sport skall gynnas.
Glöm inte att ett övergripande mål för statsbidra-
gen till föreningslivet är att främja jämställdhet mel-
lan könen. Rekryteringen av nya medlemmar har
minskat de senaste åren. I vissa avseenden har den
också stagnerat. Det är framför allt andra verksamhe-
ter som lockar flickor och kvinnor.
I Fritidsutredningens delbetänkande konstateras
också att det är svårt att definiera vad flickors och
kvinnors fritid är för någonting. Många flickor väljer
en fritidsverksamhet som t.ex. dans eller motions-
gymnastik på gym i stället för bandy och basket. Hela
fritids- och idrottsbegreppet måste därför omdefinie-
ras för att kunna bli jämställt. Även om pengar satsas
på fritidsverksamhet som vänder sig till båda könen,
är det inte ovanligt att formerna och ledningen av en
fritidsverksamhet utgår från värderingar som inte
alltid överensstämmer med flickors och kvinnors
behov, eller ens deras intressen.
Ökad kunskap, som utredningen Kön, makt och
kunskap bidrar med, och ökad vilja till konkret om-
fördelning av pengar måste till. Jag hoppas innerligt
att dessa förändringar inte ligger alltför långt fram i
tiden.