Herr talman! Utskottets avslag på motionerna är
inte ett uttryck för att dessa inte är bra, precis som
Lars Lilja sade. De avslogs därför att det var formellt
riktigt att göra så, med hänvisning till den praxis som
finns, och med anledning av att frågorna kommer att
behandlas när propositionen, som bygger på Fritid i
förändring, kommer.
Därmed inte sagt att frågan är mindre viktig.
Riksidrottsförbundet har långt kvar innan de fastlagda
målen är uppfyllda. Även om utredningen Fritid i
förändring är en bra beskrivning av läget, är risken
stor att de ekonomiska frågorna återigen sätter krok-
ben för den vilja vi politiker har att få en rättvis för-
delning av medel inom idrotten. Fördelningen skall
vara rättvis i flera avseenden, t.ex. för män och kvin-
nor, invandrare och svenskar, handikappade och icke
handikappade.
Det är viktigt att få minoritetsgruppers situation
belyst. I Fritidsutredningen tar man på s. 123 upp
invandrarnas situation. Idrott är ett sätt för de här
grupperna att komma in i det svenska samhället. Att
använda idrotten för att motarbeta främlingsfientlighet
tror jag är en bra metod. Idrott finns ju nästan överallt
i världen, och dess språk är universellt. Detta gör att
språk och etnisk bakgrund inte har någon betydelse
för den som vill göra sig gällande. Man kan därför
genom idrotten visa att man duger och bli respekterad
som man är. Med anledning av detta avser jag att
återkomma i budgetarbetet med krav på särskilda
satsningar på idrott som en hjälp till integration.
Jag vill passa på att fråga om någon av de social-
demokratiska ledamöterna här vet när den proposition
som skall bygga på betänkandet Fritid i förändring
väntas komma. Kanske kan Lars Lilja, som har varit
uppe i debatten, svara på det.
Fritidsutredningen kom bl.a. fram till att stat och
kommun satsar mer på idrott än på kultur, mer på
anläggningar än på fritidsgårdar och mer på pojkar än
på flickor. Så borde det faktiskt inte vara. Därför
föreslår man bl.a. vad gäller statlig verksamhet
- att jämställdhet skall vara ett övergripande mål i
statens bidrag och övríga styrmedel inom fritidsområ-
det och
- att riktlinjer för statlig fritidspolitik utformas och
att denna utgår från jämställdhet.
Vad gäller kommunerna föreslår man
- att kommunerna skall genomföra kultur- och
fritidsvaneundersökningar,
- att jämställdhetskonsekvensanalyser görs vid
den kommunala fysiska planeringen vid såväl ny-
som om- och tillbyggnation och
- att kommunerna prövar självförvaltningsorgan
för att eftersöka en bred medborgerlig och tvärsekto-
riell sammansättning.
Herr talman! Listan kan göras lång, och Fritidsut-
redningen tar upp många goda förslag till förbättring-
ar. Jag vill därför upprepa frågan om när propositio-
nen kommer, så att vi verkligen på allvar kan börja
arbeta med de här så viktiga frågorna.
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.