Fru talman! Problemet är ju att dagens system inte riktigt skiljer bort de teoretiska inslagen så som vi hade önskat.
Vi kan gå tillbaka och titta på hur det var med yrkesprogrammen på 80-talet. Det var ju inte så att de var impopulära. Tvärtom var det så att studie- och yrkesvägledarna var väldigt bra på att skicka elever rätt. Och det var stora program. Det var många som gick dem. Då var också gymnasieskolorna lite större till omfånget och lite mer strategiskt placerade.
Men något hände. Caroline Helmersson Olsson nämnde Gy 07. Ja, det fanns många problem med Gy 07 som gjorde att den skrotades. Men en sak som inte var bra när man väl formulerade yrkesprogrammen var att man tog bort möjligheten att läsa in högskolebehörighet. Det var inte bra.
Jag tror att vi är överens där, men jag ser en fara i att den lösning som regeringen nu föreslår kommer att leda till sämre genomströmning därför att man fortfarande avskräcks av att läsa mer teori om man inte har tillräckligt bra betyg från grundskolan. Jag är rädd att det blir fel där, och jag önskar att vi hade kunnat göra det på ett lite mer effektivt och nytänkande sätt.
Så till dimensioneringen. Dimensionering är bra, precis som jag sa. Problemet med utredningen som kommer med sitt förslag i juni är att den fått kritik för att man behöver bygga upp en massiv byråkrati för att hantera denna dimensionering.
Min fråga till Caroline Helmersson Olsson är hur Socialdemokraterna och regeringen ser på att bygga upp en enorm byråkratisk apparat dit massvis med pengar ska gå - pengar som hade kunnat gå till eleverna i undervisningen - för att säkerställa att alla kommuner ska ha sin lilla skola och inte samarbeta med varandra.