Fru talman! Debatten i dag handlar om budgetområdet areella näringar, fiske, jordbruk, landsbygd och livsmedel.
År 2002 blev jag riksdagsledamot. Om några veckor lämnar jag detta mycket intressanta jobb. Därför finns det anledning att se tillbaka på händelseutvecklingen på detta område.
Om jag börjar med jordbruket kan jag när det gäller hur många som arbetar med primärproduktionen konstatera att det har varit ganska små förändringar under dessa år. Det är i dag omkring 55 000 som arbetar där, och det var det även när jag började i riksdagen. Totalt är det 177 000 personer som har någon del av sin försörjning i jordbruket. Det var det även 2002 när jag började här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Men om vi tittar på antalet företag ser vi att antalet har minskat kraftigt. Det är vad jag skulle kalla en strukturrationalisering. Företagen blir effektivare och förhoppningsvis konkurrenskraftigare.
Antalet mjölkkor per företag har i genomsnitt fördubblats under de år som jag har suttit i riksdagen. Men vi vet också att nästan var fjärde mjölkko har försvunnit under denna tid. Samma förändring ser vi inom grisuppfödningen.
Om vi ser på statistiken för växtodlingen dyker en annan insikt upp. Här verkar det inte vara någon kris. Den odlade arealen har inte minskat under min tid. Vallodlingen har ökat, och arealen i träda minskar.
Fru talman! Under min tid i riksdagen har vi politiker tryckt på vikten av att svenska konsumenter får veta vad de äter, att producenterna genom märkning ska visa vad som är svenskt, att de som producerar produkter med svenskklingande namn - Lönnebergakorv och annat - ska leva upp till namnet genom att ha svenska råvaror, vilket långt ifrån alltid är fallet, och att restauranger ska våga visa upp var deras råvaror kommer från. Motståndet har varit stort. Men jag upplever att jag har sett en vändning under de senaste åren. EU:s skärpta märkningsregler ger resultat. Också ett mycket bra samarbete mellan företag i Sverige har lett till ökad märkning av kött och av mejeriprodukter. Effekten kom direkt: Försäljningen av svenskt kött ökar. Svenskarna har uppfattningen att svensk mat har god kvalitet. Får de veta vad som är svenskt kan också svenska bönder i större utsträckning ta betalt för sina varor.
Fru talman! Min far var fiskare i Bohuslän. Själv blev jag industriarbetare, men min riksdagstid har inneburit att jag har fått återvända till de miljöer som min far vistades i och tala med människor som arbetar där i dag och förstå deras villkor. Jag har ägnat mycket av min tid åt att arbeta med frågor kring fiskets framtid, med jobben i våra kust- och skärgårdssamhällen och med att säkra fiskbestånd så att också framtidens fiskare har något att fiska.
Vi har gått från att Sverige som enda EU-land varnade för risken att våra vanligaste bestånd faktiskt kunde försvinna om inget gjordes till att EU och Sverige nu implementerar regler för att säkra att vi bara tar ut räntan på våra fiskbestånd och att vi förbjuder att död fisk slängs över bord.
Som i all socialdemokratisk politik har jag slagits för att vi ska ha båda fötterna på jorden. Den ena foten står för att säkra jobb, tillväxt och konkurrenskraft och den andra för att göra detta på ett hållbart sätt så att jordens resurser säkras till framtida generationer. Väldigt mycket arbete återstår.
Ett exempel är möjligheterna för vattenbruket som jag anser inte tas till vara tillräckligt i Sverige. Det var hos oss som norrmännen lärde sig vattenbruk. I dag behöver vi ta lärdom av deras strategi för att få fart på den industrin i Sverige. Det kan skapa jobb på landsbygden och hållbar, klimatsmart mat. Tyvärr har utvecklingen de senaste åren varit negativ. Från att ha ökat kraftigt fram till 2012 har mängden producerad fisk återigen minskat.
Fru talman! Jag ska nu ta upp några saker i det budgetförslag för utgiftsområde 23 som regeringen levererat och som jag tycker är viktiga att stryka under i denna debatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Jordbruksverket får förstärkt anslag för att klara den svåra och tuffa situation som mjölkkrisen har lett till.
De nedskärningar som flera borgerliga partier föreslår skulle få katastrofala effekter på svenskt lantbruk.
Eldrimner, det nationella centrumet i Östersund, får nu ett fast anslag. Här är vi socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister överens med Centern om att satsa på småskalig livsmedelsproduktion, vilket gynnar inte minst besöksnäringen.
Regeringen satsar ytterligare 850 miljoner på bredbandsutbyggnad i områden där förutsättningar för kommersiell utbyggnad saknas.
Regeringen kommer att verka för att främja utvecklingen och bidra till att öka produktionen, konsumtionen och exporten av ekologiska livsmedel och avsätter därför 25 miljoner.
Slutligen kan jag konstatera att regeringen har satt igång viktiga processer, och alla syftar till att säkra jobben på landsbygden. Arbetet inom det nationella skogsprogrammet ska bidra till jobb och tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. Skogen är det gröna guldet för Sverige.
Arbetet i Landsbygdskommittén berör ju bara delvis utgiftsområde 23, men här hoppas jag att alla partier i riksdagen för första gången kan ta fram en sammanhållen politik för hur vi ska klara landsbygdens stora problem.
Arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi har tagit alldeles för lång tid. Om det inte skulle gå att få fram ett blocköverskridande förslag är min förhoppning att regeringen hoppar över riksdagen och lägger fast livsmedelsstrategin i ett regeringsbeslut. Varken livsmedelsindustrin eller landsbygden har tid att vänta längre.
Fru talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.
(Applåder)