Fru talman! Som jag redogjorde för i mitt anförande räcker det inte med 30-punktsprogrammet för att eliminera riskerna för att oseriösa aktörer ska finnas inom premiepensionen.
Jag hör att Julia Kronlid är mycket bekymrad över att det blir färre fonder att välja på när fonderna nu ska börja upphandlas enligt kvalitetskriterier och utifrån nytta för pensionsspararna. Så lär det bli. Det lär bli färre fonder. Så långt är det korrekt.
Men även i det nya systemet kommer det fortfarande att finnas ett brett utbud av olika placeringsinriktningar. Det kommer att finnas småbolagsfonder, och det kommer att finnas olika risknivåer. Det kommer att finnas valfrihet för den som vill välja fond.
Men det ska vara val mellan seriösa fonder som har god kvalitet och ger trygghet och en bra avkastning till ett rimligt pris för pensionsspararna, och det ska vara ett rimligt antal som går att kontrollera.
Menar Julia Kronlid att det är just 500 fonder som i dag, eller 850 som det var som mest, som är måttet på valfrihet? Varför är det viktigare än att pensionsspararnas kapital ska vara i trygga händer?
Julia Kronlid säger att färre fonder kan ge lägre pensioner. Det är möjligt att det är så fondbolagens branschorganisation utmålar det. Men det är mycket som talar för att den genomsnittliga pensionen tvärtom kommer att bli högre när man sållar bort de onödigt dyra, de oseriösa och de sämre fonderna.
Det är uppenbart att vi har olika fokus i den här frågan. Sverigedemokraterna lägger sitt fokus på de privata fondbolagens villkor. Men för oss socialdemokrater är det viktigare att tillvarata pensionsspararnas och pensionärernas intressen när vi utformar våra pensionssystem.